Vad er är mörkaste hemlighet?

Ingen vet att jag inte har haft mens på snart 3 år. Jag vågar inte berätta för någon eftersom att jag tidigare i livet har haft ätstörningar, och jag vet att vården tänker "en gång ätstörningar - alltid ätstörningar". Jag har själv upplevt det flera gånger, allt skylls på vad jag äter eller inte (att jag är plattfot beror tydligen på att mitt midjemått var under 65 cm... Enligt en av alla dåliga läkare jag har haft). När läkare frågar om hur min mens är så säger jag att den är regelbunden. Jag vill gärna få barn i framtiden, men p.g.a. saker som har hänt mig i vården (för ca 10 år sedan, när jag hade ätstörningar) så vågar jag helt enkelt inte säga något.

Han??

Att jag stal pengar från båda mina föräldrar som tonåring. En hundring här och en femtiolapp där under flera år. Största summan som jag tog på en gång var nog femhundra kr, som jag tog för att jag hade gjort av med min egna sedel som jag hade lovat mamma att inte röra. Så jag tog en ny ur sparbössan och låtsades att den var min.

Under åren blev summan av alla dessa sedlar säkert tusentals kronor och jag har fortfarande inte betalat tillbaka.

Jag skäms så mycket att jag ibland gråter hejdlöst, för det var aldrig till något allvarligt heller! Jag ville bara kunna köpa en massa trams. Saker som jag gott kunde ha sparat till själv om det var så djävla viktigt. 

Jag planerar att betala tillbaka vartenda öre i smyg, men jag är arbetslös och har varit det hela mitt liv, så ibland får jag rå-ångest eftersom jag inte vet hur i helvete jag ska lösa detta. 

Hur fan kan man stjäla från sina egna föräldrar?! De som aldrig har varit annat än hjälpsamma och snälla mot mig. Fy fan, jag mår illa.

Jag har också tagit pengar från mina föräldrar i desperation kände jag då som liten. Tog pengar vid två tillfällen för att jag kände mig tvungen och mådde skit pga det. Det var skolans fel också, de tvingade oss att sälja fula julkort pga någon klassresa, dessa julkort ritade vi själva och var ju urfula. Jag lyckades ju inte sälja alls, så i ren desperation tog jag 100kr från min mor och i skolan låtsades jag som att jag sålt 10 jävla pack julkort. Mest irriterad på skolan som tvingade mig sälja fast jag inte ville och mig själv också som inte vågade säga att jag inte lyckats sälja något av de fula vita julkorten med streck på (jo så fula var de). Samma en annan gång. FY det var hemskt, jag mådde skt att jag tagit pengarna, något jag ALDRIG tidigare ens tänkt tanken eller velat göra. Var jätte ledsen. Sen kan jag nu som vuxen undra varför jag inte helt enkelt berättade till mor att jag inte lyckats sälja, hon hade ju självklart hjälpt mig och jag hade inte behövt må så dåligt över dessa pengar, men, men lätt att va efterklok!

Ja. min vän som är av samma kön som jag lå däckad på soffan och hans mor drog in mig i sovrummet.

 

Hhmm jag var omkring hhmm 19-20 kanske, jobbade på den tiden i alla fall och hon var äldre än min egen mor, spänningen var olidlig

Men okey, det där är inte så mörkt i och med vännen är död och håller inte kontakt med nån i den kretsen.

Den mörkaste hemligheten, låt ölen tala då, inget att skryta med annars.

Som barn, då var jag omkring 10, en tant skällde ut mig efter notor för nått banalt jag inte ens minns, efter en stund av nedvärdering som tanten utdelade vände hon sig om och mumlande gick iväg.

Jag kokade inombords och efter att hon gick bort många meter exploderade jag, en gatsten som lämpligt nog lå brevid tog jag upp och i all min vrede och frustration hivade efter henne.
En gatsten som väger sitt, minns till idag att det skulle bara vara en gest... dra åt kärring...
Den flög i en fin båge omkring 10-15 meter och träffade henne rakt i bakhuvudet, ljudet av träffen som lätt bara som nått hårt gick sönder och tanten som flög till marken för att förbli orörligt, nu var det flertal decennier sen men detta spökar fortfarande, vet inte om jag som barn har mördat nån kallblodigt eller om hon klarade sig :(

 

Jag längtar så tokmycket efter ett barn till men om jag fick veta att barnet hade Downs syndrom så skulle jag göra abort. De är inte gulliga ICA-reklamsmaskotar som alla verkar tro.