Lite frågor till er lchf:are!

Skönt att det fungerar så bra för er, då finns det ju ingen anledning alls att gå tillbaka och äta som förut. Så länge kroppen och ens själ mår bra och att man får i sig de näringsämnen kroppen behöver så är det en bra diet - eller hur?

Jag har en till fråga! Fuskar ni aldrig? Hur gör ni på födelsedagar med tårtor, bullar och kakor till exempel? 

Med normalt menar jag normalt. Det mest vanligaste och normalaste sättet att äta. Vart jag hörde att det kunde vara skadligt var på nyheterna på P4, jag minns inte exakt vem det var som gjort denna forskning. Som du säger, det är hälsosamt OM det används rätt. De flesta med sunt förnuft förstår att en massa mättade och sönderslagna fetter inte är särskilt bra i större mängder. De flesta jag känner som har kört med LCHF har ätit en köttbit med knorrs beasås (pulver), massor med ost, bacon, ägg och smör.

Att jag personligen aldrig skulle äta på det här viset är att jag inte är särskilt förtjust i grönsaker som smakar något vilket denna diet kräver. Jag vill inte avstå från pasta, potatis, ris och börd oavsett hur bra det skulle vara för mig. Dessutom verkar det vara rätt osmidigt. Jag tycker om mat och matlagning och att inte få använda kolhydrater i alla former skulle ställa till det. Jag föredrar även vissa lightprodukter måste jag erkänna, två av dem använder jag flitigt! Milda mini mat extra 4% och lätt creme fraiche. Nu påstår jag inte att jag är direkt hälsosam, men jag har absolut ingen katastrof kost. Mycket bra råvaror! T.ex. köttet vi äter är för det mesta älg från älgjakten, egen odlade tomater och grönsaker. Köper sällan bröd. Så för mig och min familj är denna mat det som fungerar bäst.

De kcal som kommer in, ska förbrännas. Då går jag ner i vikt . 

Hehe, nej, normalt behöver verkligen inte betyda bra och hälsosamt! 

Precis som jag tycker att LCHF verkar rätt krångligt och osmidigt för mig, kan jag förstår att räkna kcal kan vara en hel vetenskap för andra och riktigt jobbigt. För mig går räknandet på automatik  precis som ert sätt att tänka gör för er.

Jag såg någon dokumentär om kolhydrater/socker på teve för ett tag sen. De påstod att när sockermolekylerna gick ut i blodet var dem precis som sylvassa glasbitar som rev upp vener och artärer inifrån. Det orsakade ärr och det blev trängre och trängre och ledde så småningom om till boldproppar. Lite läskigt eller hur? Hoppas bara det gäller om man äter mycket kolhydrater.

Nu efter att ha diskuterat och läst  om LCHF så tycker jag namnet är galet miss visande och så otroligt enkelt att missförstå. Det borde heta "lite av bra kolhydrater och lagom med bra fetter". Jag kommer ha lite av det här i bakhuvudet i fortsättningen även om jag inte kommer äta LCHF.

Ja, nyckeln är nog att trivas med sättet man äter. Att det ska komma så naturligt som möjligt. Om man tvingar sig själv att äta saker man inte gillar och tvingas gå hungrig så är det helt enkelt inte rätt för den personen. Alla människor är olika och då är det självklart att en typ av kost inte passar alla. Om man trivs med sin kost och allt runt omkring den så blir det inte lika enkelt att "fuska" och stoppa i sig saker som man egentligen inte borde.

Det är klart, vi är mänskliga, så "fuska" eller äta fel kommer vi göra i mellan åt och det är faktiskt inget större fel med det. I mitt fall t.ex så är jag ett riktigt kakmonster! Det är okej om jag äter ett par kakor någon gång ibland, men inte varje dag. Mycket njutning och känslor går hand i hand med att äta.

Jag går inte på VV. Jag kör lite överslags räkning på kalorier i huvudet. Inget är förbjudet men det är klart jag försöker undvika sötsaker och mycket feta livsmedel. Försöker även tänka på bra råvaror och alla näringsämnen. Ibland går det skit bra och ibland rent åt helvete. Jag trivs väldigt bra med hur jag äter, men det är enkelt att unna sig för mycket och för ofta. Jag mår riktigt bra både fysiskt och psykiskt om jag följer "dieten", gör jag inte det mår jag dåligt. Så då undrar man - varför äter jag fel när jag mår dåligt av det?

Jag har ätit såhär i snart 7 månader och gått ner 14 kilo. Det är inga wow siffror men det är detta som fungerar för mig och då får det ta tid. Det handlar inte bara om kilona på vågen. Ens välmående är minst lika viktigt. Jag vet att jag inte kommer ramla tillbaka in i gamla vanor och för mig är det huvudsaken. Att gå ner 2 kilo i månaden är bra mycket bättre än 10 kg om man sedan kommer gå upp de 10 kilona tillbaka.