Jobbet ger mig inte tid att sörja?
Hejsan, jag måste få fråga er en sak.
I måndags blev jag illa tvungen att ta bort min schäfertik som jag haft med mig på min resa i livet sedan jag var 16 år gammal.
Hon var som en familjemedlem för mig, mer än min egna familj då jag har en hel del strul i den.
Det var hon som tröstade mig när jag var ledsen, när jag älskade mig själv som minst så var det hon som älskade mig i alla fall.
Den här hunden har jag gått igenom så enormt mycket med, enormt mycket. Vi har bott utomhus då jag blivit utkastad hemifrån när jag var yngre, vi har bott i en källare osv osv.. Ja, jag har haft kontakt med soc och sånt, men det hör inte hit just nu.
I måndags var jag helt ledig ifrån jobbet, sen var tanken att jag skulle jobba, tisdag men jag kunde inte komma då eftersom att jag var som ett vrak här hemma, bara grät och grät och det visste min chef. Igår, onsdag var jag helt ledig..
Men sen var tanken att jag skulle jobba idag (torsdag), fredag, lördag, söndag, måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag. Alltså 9 dagar i streck. Och det är från 10-20:20 på jobbet. Jag jobbar i en matbutik.
Jag sitter alltså antingen i kassan, eller står i Posten och hanterar med kunderna.
Just nu är jag fortfarande så enormt, galet ledsen, hjärtat på mig svider och jag försöker ordna upp här hemma lite (jag och min pojkvän bor i en gemensam lägenhet), plocka undan saker, försöker tänka positivt.. Samt att jag försöker ta hand om min andra schäfer jag har, hon är också riktigt ledsen.. Hon äter inget, hon går bara undan, och hon struntar helt i andra hundar eller att gå på långkoppel..
Jag måste väl få tid för att sörja?
Nu fick jag ett mail från min chef, bara för att jag inte kom i tisdags kan hon kanske acceptera, men att jag inte kom idag är inte okej sa hon. Så jag fick en varning, hon sa också att kommer jag inte imorgon så blir det en varning nummer två.
Hon skrev också att flera på jobbet kanske har haft dödsfall i sin familj, med sina föräldrar men att man ska kunna jobba efter en dag i alla fall. Och i mitt fall så gäller detta "bara en hund" så jag borde vara på jobbet bums.
Jag är hemskt ledsen att hon inte förstår vad min "bara" hund betydde för mig. Jag har aldrig direkt haft en mamma där för mig, och inte resten av familjen heller. Inget jag vill ta upp här men det är en riktigt jobbig grej. Så för mig har jag alltid haft min hund, alltid berättat allt för henne, och hon har tröstat mig, fått mig att skratta när jag varit ledsen.
Jag är skit ledsen att jag inte ens får tid att sörja ifred.. Eller ens försöka ta hand om schäfern jag har kvar här hemma som är ledsen..
Får man inte tid på sig att sörja från jobb? Brukar folk gå till jobbet dagen efter även om deras föräldrar gått bort?
Och jag är ett vrak just nu som behöver tid, inte så att jag vill sitta i kassan, eller stå i posten och plötsligt börja tok grina.
Och får man ens jobba så långa pass, 9 dagar i streck för att sedan ha en dags ledigt igen och sen forsätta på 3 dagars jobb igen och sen ledigt en dag, och sen 5 dagars jobb igen?
Känns bara, så känslokallt från jobbet.. Kul att åka dit imorgon, helt svullen i ögonen, trasig, och gå runt som ett spöke med ett hjärta som gör ont.