Familjerätten i Halmstad - skämt eller?
Hej!
För att göra en lång historia kort så börjar vi såhär!
Min sambo har ett barn med sitt ex. De har gemensam vårdnad och barnet är här hos sin pappa varannan helg. Vi bor ca 9 mil ifrån varandra.
Varje gång vi ska hämta lämna är det ett ständigt tjafs. Allt som rör barnet är det tjafs om hela tiden. Mamman psykar oss totalt. Är otrevlig, skriker på oss inför barnet, ändrar regler hit och dit och krånglar med allt så att säga.. Hon trycker ner oss, med onödiga saker nästan hela tiden. Vi är så dåliga, vi kan inte ta hans om barn, när jag får mitt första barn kommer jag bli sämsta mamman någonsin, hon går runt och snackar en massa skit om oss till hennes (våra) kompisar osv. I vanliga fall är vi inte personer som tar åt oss eftersom vi vet att det bara är skitsnack. Vi har verkligen fått nog nu. Vi orkar ingenting och vi är trötta på hela skiten.
Mamman och pappan har varit på familjerätten i Halmstad innan på samarbetssamtal, men det fungerade inte alls! Tanterna hade redan från början bestämt vilken sida de skulle stå på och det min sambo hade att säga var helt oviktigt. Dessutom så satt mamman och ljög om allting och hon tyckte minsann inte att de hade några problem och allt flöt på bra osv..
Vi orkar som sagt inte mera nu då vi är helt nedtryckta i botten. Min sambo känner ingen lust till att träffa sin son för varje gång vi hämtar så kommer mamman och gnäller och skäller med barnet jämte sig. Vi tycker inte det här är någon lämplig situatuin för ett barn och vi vill ju inte att detta ska hända inför lillkillen,men det är ju samma visa var gång.
Vi bestämde oss för att ringa familjerätten och boka in ett möte, jag och min sambo. Utan mamman. Vi vill berätta hur vi känner och upplever detta samt hur vi skall gå tillväga. Men familjerätten förstod inte alls varför jag skulle följa med och det är bara för pappan och mamman.
Visst, men saken är den att jag tillhör numera familjen sedan 3 år tillbaka. Jag är med och hjälper till och hämtar lämnar, skjutsar, ordnar m.m. Mamman trycker nere mig och skriker o har sig på mig med. Men nej! Tanten i luren vart så otrevlig så jag vet inte vad. Är inte familjerätten till för att hjälpa familjer oavsett hur familjen är uppbyggd?
Min sambo är helt förstörd, han har blivit hotad av mamman flera gånger och av hennes föräldrar. De stampar rakt in genom vår ytterdörr och min sambo (ursäkta, han kanske är en mes) vågar inte stå där framför mamman och prata för ingen vet vad som kommer hända. Den här mamman har en väldig makt!
Vi vet inte alls hur vi ska göra nu. Vi har ingen att prata med detta om. Min sambos föräldrar är inte ett dugg intresserade av att hjälpa till och ställer inte ens upp för att prata. Vi kan prata med mina föräldrar, men vad gör det mer än att prata. Mina föräldrar kan väll inte göra särskilt mycket då de ej är "familj" med pojken!?
