Tjock, kraftig, mullig eller stor?
Vad ska man lära sina barn att säga så att det inte låter illa?
Vad ska man lära sina barn att säga så att det inte låter illa?
Jag tycker stor låter bäst. Men min åttaåring hävdar att man ska säga "bred".
Tycker inte dina ord betyder detsamma.
Är man mullig har man några extrakilo. Är man tjock så är man tjock. Bättre att man skippar värderingen i ordet. Är man tjock, så är man tjock. För barn kan det vara fakta utan att en negativ värdering ligger bakom. :)
En tjock är väl en tjock. Varför är det fel att säga tjock?
En tjock vet att denne är tjock.
Mullig är väl också ok att säga.
Tyvärr verkar ordet tjock vara så negativt laddat för dom som är större.
Kraftig tycker jag låter "mildast". Tjock är ju ett riktigt skällsord faktiskt (även om vissa personer är tjocka) men man behöver inte säga det högt tycker jag.
Vi säger överviktig om riktiga människor, och tjock om sagofigurer och sånt.
Det är ett känsligt ämne tycker jag, likaså anser jag att det är svårt att definiera en smal person.
Jag tycker dock inte att alternativen är så jättebra men det finns ju inte så många andra (eller bättre) alternativ utanför omröstningen heller. Det kommer alltid finnas personer som tar illa upp om man säger mullig istället för tjock eller smal istället för mager etc...
Tjock - Smal
Kraftig - Spinkig
Mullig - Slank
Stor - Liten
Andra förslag är ju fyllig och rund men vad blir motsatsen till dessa då?
Fyllig - Tom (??)
Rund - Rak (??)
Överviktig är ett "oskyldigt" ord men vikten har ju inte alltid något med utseendet att göra.
Jag säger oftast tjock och smal. Vill jag vara extra försiktig/vänlig så använder jag mig av överviktig, men konstigt nog säger jag inte underviktig till någon som är smal. Knepigt detta med kroppstyp/-utseende..
Det är väldigt sällan barn bryr sig om ordvalet, då det som någon annan skrev, endast är fakta för de flesta barn.
Jag har hört två exempel på 2 gäng 10-åringar som pratat om vikt vid olika tillfällen. Det ena gänget skröt över hur smala de var och hur fint det var. Självklart ska man vara stolt över sin kropp men inte ska man väl skryta om hur smal man är och som de gjorde- mäta vem som hade minst midja (oerhört tragiskt enligt mig). Det andra gänget bestod av väldigt blandade kroppstyper. En av tjejerna påpekar att det är så fint att vara mullig och att hon är så stolt över sin kropp, varpå en av de smala flickorna svarar att ja, du är så fin XX. Och den mulliga tjejen svarar att den smala tjejen också är väldigt fin, och att hon ibland kan önska att hon vore smalare så att kläderna passade bättre.
Jag har fortfarande inte förstått varför de allra flesta kläder tillverkas efter en och samma kropp. Vart är kläderna där man får plats med en stor rumpa? Små bröst? Stora bröst? Stora axlar? Korta ben? Långa ben? Breda höfter?
Nu har jag gått alldeles för långt med mitt inlägg men jag hoppas ni förstår syftet
Om inte, idag finns det tyvärr alldeles för mycket definition av orden tjock/smal och dess betydelse.
Tjock, det låter inte bättre för att man försöker döpa om det. Bättre att vara ärlig och inte göra en grej av det.
Tycker också att tjock är det bästa. Men däremot så ska man kanske inte prata om att andra är tjocka och lägga en massa värderingar i det. Min dotter brukade berätta för mig hur mycket tjockare jag var än alla andra när jag var gravid och hon gjorde det för att vara snäll mot mig. Hon brukar också dra upp tröjan ibland och stolt säga "kolla vad tjock jag är" efter hon har ätit mycket och hon blir jättearg när jag säger något om att hon är smal (vilket oftast händer när jag ska förklara för henne varför hon ibland tappar byxor som man inte kan ställa in midjestorleken på). Kommer ihåg från när jag själv var liten också att jag aldrig såg tjock som något fult eller taskigt, var ännu smalare än vad min dotter är och blev jätteglad om någon kallade mig tjock.
Jag är nog för att använda tjock. Här hemma har det en positiv klang eftersom alla gillar min tjocka mjuka mage. Nu är jag inte särskilt tjock, men jämfört med dem jag lever med så... Och så försöker jag lära mina barn att man inte ska prata OM andra så att de hör, eftersom det kan verka oartigt (oavsett vad det gäller).