Är ett litet bröllop nödvändigtvis sämre?
Hej!
Jag känner att jag behöver prata av mig lite och få lite goda ideér och råd.
Min sambo och jag lever ihop och har ett bra liv med jobb och lägenhet. Jag fyller 20 i augusti och han fyllde 21 i april. Vi träffades för 4 år sedan och har ett väldigt lyckligt och harmoniskt liv ihop. Jag fungerar väldigt bra ihop med hans familj och vi lever efter tanken om att vi skall dela våra liv ihop.
Den 25e Maj flyttade vi in i vår första gemensamma lägenhet, vi har bott ihop tidigare men det har alltid varit antingen hos honom eller mig.
Jag ville tidigt ha barn då jag växt upp med småsyskon i en ålder som möjliggör att de praktiskt taget hade kunnat vara mina egna. Jag började prata om barn redan när vi varit tillsammans några månader (då jag var 16) och ingen i min närhet har egentligen tyckt att det varit underligt då jag som följd av min storasysterroll alltid varit lite av en mamma för alla. GIVETVIS var detta aldrig möjligt och då jag vill studera färdigt på universitetet kommer det troligt dröja ytterligare 3-4 år innan det blir några bebisar, oavsett hur mycket jag längtar.
Så givet har frågan om bröllop kommit upp. Jag vill jättegärna gifta mig och min sambo säger att även han gärna vill gifta sig men att frågan om pengar är det som oroar honom. Jag tror att ett bröllop hade hjälpt mig att komma av tanken på barn för ett tag och kunnat njuta bättre av det liv som vi har tillsammans just nu, bara han och jag. Vi har en god ekonomi, jag skulle inte säga att vi har massa sparpengar men vi går runt och får lite över varje månad. Dessutom är hans mamma florist och min pappa kock så mycket av de stora bröllopsutgifterna skulle vi antagligen slippa därigenom.
Så just nu funderar jag kring detdär med stort vs litet bröllop. Min mamma gifte sig i rådhuset och hade en liten fest hemma för de allra närmsta och jag hade absolut kunnat tänka mig att göra det så. Även min mormor och morfar gifte sig på det viset. Dock har jag lite svårt att ta det faktiska beslutet om ett litet bröllop då det av någon anledning inte finns så mycket att läsa om små bröllop på nätet utan mest hur lyckliga människor är i efterhand för att dom unnade sig allt dom unnade sig.
Jag hade därför gärna velat veta några saker från er som kanske sitter här med en massa erfarenheter:
Kommer jag ångra att jag inte bjöd alla de människor som jag inte bjuder vid ett litet bröllop (kusiner, fastrar, mostrar osv.)?
Är det värt att vänta några år för att få mer pengar/vänner att lägga på sitt bröllop?
Visst är det möjligt att ha en liten/intim vacker och trevlig middag efteråt trots att man bara bjuder de närmsta?
Vi lever i en öppen och jämnlik relation och pratar om allting, vilket innebär att det inte finns några direkta hemligheter eller ovetskaper som kommer uppdagas senare.
Finns det någonting man lär sig med ålder och inte med åren man är tillsammans som är viktigt att ha innan man gifter sig?
Det jag känner är att även om vi väntar 4 år så kommer vi då ha ett större behov av de besparingar vi samlat oss än vad vi har nu. Då kanske vi behöver insats till radhus/lägenhet/lån till villa osv. Just nu lever vi utan särskilt mycket omkostnader och kan snåla med oss själva på ett annat vis än vi kanske kan när vi väl fått barn. Dessutom funderar jag en del över huruvida det verkligen är värt att lägga såna ofanliga summor pengar på till exempel att bjuda alla man känner på middag bara för sakens skull. Jag köper hellre en villa för dom pengarna..
Hade ni små eller stora bröllop som ni kan dela med er av? Är det någonting ni ångrar?
Jag känner att jag behöver prata av mig lite och få lite goda ideér och råd.
Min sambo och jag lever ihop och har ett bra liv med jobb och lägenhet. Jag fyller 20 i augusti och han fyllde 21 i april. Vi träffades för 4 år sedan och har ett väldigt lyckligt och harmoniskt liv ihop. Jag fungerar väldigt bra ihop med hans familj och vi lever efter tanken om att vi skall dela våra liv ihop.
Den 25e Maj flyttade vi in i vår första gemensamma lägenhet, vi har bott ihop tidigare men det har alltid varit antingen hos honom eller mig.
Jag ville tidigt ha barn då jag växt upp med småsyskon i en ålder som möjliggör att de praktiskt taget hade kunnat vara mina egna. Jag började prata om barn redan när vi varit tillsammans några månader (då jag var 16) och ingen i min närhet har egentligen tyckt att det varit underligt då jag som följd av min storasysterroll alltid varit lite av en mamma för alla. GIVETVIS var detta aldrig möjligt och då jag vill studera färdigt på universitetet kommer det troligt dröja ytterligare 3-4 år innan det blir några bebisar, oavsett hur mycket jag längtar.
Så givet har frågan om bröllop kommit upp. Jag vill jättegärna gifta mig och min sambo säger att även han gärna vill gifta sig men att frågan om pengar är det som oroar honom. Jag tror att ett bröllop hade hjälpt mig att komma av tanken på barn för ett tag och kunnat njuta bättre av det liv som vi har tillsammans just nu, bara han och jag. Vi har en god ekonomi, jag skulle inte säga att vi har massa sparpengar men vi går runt och får lite över varje månad. Dessutom är hans mamma florist och min pappa kock så mycket av de stora bröllopsutgifterna skulle vi antagligen slippa därigenom.
Så just nu funderar jag kring detdär med stort vs litet bröllop. Min mamma gifte sig i rådhuset och hade en liten fest hemma för de allra närmsta och jag hade absolut kunnat tänka mig att göra det så. Även min mormor och morfar gifte sig på det viset. Dock har jag lite svårt att ta det faktiska beslutet om ett litet bröllop då det av någon anledning inte finns så mycket att läsa om små bröllop på nätet utan mest hur lyckliga människor är i efterhand för att dom unnade sig allt dom unnade sig.
Jag hade därför gärna velat veta några saker från er som kanske sitter här med en massa erfarenheter:
Kommer jag ångra att jag inte bjöd alla de människor som jag inte bjuder vid ett litet bröllop (kusiner, fastrar, mostrar osv.)?
Är det värt att vänta några år för att få mer pengar/vänner att lägga på sitt bröllop?
Visst är det möjligt att ha en liten/intim vacker och trevlig middag efteråt trots att man bara bjuder de närmsta?
Vi lever i en öppen och jämnlik relation och pratar om allting, vilket innebär att det inte finns några direkta hemligheter eller ovetskaper som kommer uppdagas senare.
Finns det någonting man lär sig med ålder och inte med åren man är tillsammans som är viktigt att ha innan man gifter sig?
Det jag känner är att även om vi väntar 4 år så kommer vi då ha ett större behov av de besparingar vi samlat oss än vad vi har nu. Då kanske vi behöver insats till radhus/lägenhet/lån till villa osv. Just nu lever vi utan särskilt mycket omkostnader och kan snåla med oss själva på ett annat vis än vi kanske kan när vi väl fått barn. Dessutom funderar jag en del över huruvida det verkligen är värt att lägga såna ofanliga summor pengar på till exempel att bjuda alla man känner på middag bara för sakens skull. Jag köper hellre en villa för dom pengarna..
Hade ni små eller stora bröllop som ni kan dela med er av? Är det någonting ni ångrar?
