2,5-åring som helt slutat prata

Min systerdotter är 2,5 år gammal och en underbar unge på alla vis. På senare tid har vi dock en känsla av att det är något som inte står helt rätt till. Från att ha utvecklat ett ordförråd i normal takt har hon har undan för undan helt och hållet slutat att prata. När hon vill något drar hon istället våra händer till fjärrkontrollen, kylskåpshandtaget, etc.

Hon är i övrigt ganska snål med respons och interaktion, lystrar t.ex. inte till sitt eget namn. Hon visar ganska svalt och kortvarigt intresse för leksaker och liknande aktiviteter men sitter väldigt många timmar om dagen fullkomligt innesluten och absorberad av samma tecknade filmer som hon ser om och om igen.

Hon är än så länge ensambarn, men ett syskon är på väg. Hon har hittills inte gått på någon förskola (ska skolas in till hösten) och har haft ganska sporadisk kontakt med andra barn. När hon väl träffar andra barn visar hon både glatt intresse och nyfikenhet, dock.

Tilläggas bör att föräldrarna talar svenska sinsemellan, men ett annat språk med henne. Förhoppningen är att hon ska kunna få med sig morföräldrarnas språk ”på köpet”.

Omgivningen har börjat muttra ”autism” och mormor har börjat tappa sin nattsömn av oro. Jag hoppas kunna visa henne ett svar som kan lugna henne, eller åtminstone ett besked (om så negativt) som bygger på expertis istället för olyckskorpar....

Hej!
Det är svårt att säga vad som är vad utifrån din beskrivning av din systerdotter.
En 2 1/2 åring talar i snitt tvåordsmeningar och det kanske hon också kommit till innan hon tystnat under senare tid. Men vilket språk talade hon då?
En teori kan vara att det faktum att föräldrarna pratar ett språk med henne som hon i övrigt inte hör i sin omgivning, (utom möjligtvis då morföräldrarna är där)kan bli lite förvirrande. Vilket språk pratar hon med dig? Med andra barn?
Kan det vara så att hon blivit lite understimulerad eftersom hon så många timmar per dag ägnar sig åt monotona ensamsysselsättningar?
För att förbereda henne på bästa sätt inför höstens inskolning tycker jag att du ska råda familjen att låta henne träffa andra barn så mycket som möjligt eftersom hon tycks uppskatta det.
När det gäller språket tycker jag inte att man ska göra alltför konstlade uppdelningar utan använda det språk som är naturligast för en själv även i samspråk med barnet.
Små barn är stjärnor på att uppfatta och lära sig olika språk så låt morföräldrarna prata sitt språk och kanske också föräldrarna, men använd också svenskan så att det inte blir alldeles nytt för henne i kontakt med nya barn och förskola.
Om denna naturliga stimulans med social träning med andra barn, sagoläsning och lekar med vuxna inte ger effekt och hon ganska snart börjar prata igen kan föräldrarna kontakta BUP för rådgivning.
Men avvakta och jobba med inskolningen till förskolan som också brukar ge en skjuts i utvecklingen.
Med vänlig hälsning.
Margit Ekenbark

2,5-åring som helt slutat prata

INNEHÅLL