Föd Vaginalt !

"Alla vet ju att det är mycket bättre för både mamman och barnet att föda vaginalt."

Nej, så är det inte. Vaginal förlossning kräver mycket samarbete från mammans sida och är hon rädd eller får panik så går det lätt väldigt dåligt och hon kan drabbas av ohyggliga skador. Om mamman är rädd så är vaginal förlossning ett oerhört dåligt alternativ. För barnet spelar det väldigt lite roll hur det föds. När det gäller allvarliga komplikationer så är det säkrare för barnet att födas med kejsarsnitt - man slipper då hela riskspektrat med hjärnskador, syrebristskador, negativ stresspåverkan, nervskador och klämskador.

"Om du snittas blir du liksom sängliggande en vecka."

Mmm, ja, so what? Man ska leva med sin kropp i kanske 60 år efter förlossningen/snittet. Jag blir hellre sängliggande EN vecka än tvingas leva i många år med framfall, inkontinens, samlagssmärtor eller sprucket arsle.

" Du får kateter, du kan få blodpropp, du blir uppskuren och riskerar att få inre organ uppskurna."

Risken för att få organ uppskurna är minimal. Det händer i mindre än 1% av fallen (akuta och urakuta snitt inräknade) och då är det vanligen urinblåsan som skadas. Den är LÄTTARE att reparera än en skadad ändtarm - vilket drabbar ca 4% av de som föder vaginalt.

"Du bedövas så att du inte kan röra dig eller ännu värre, blir sövd! Du får ingen ordentlig anknytning till barnet och kan få infektion i såret."

Man kan få infektion även vid en förlossning, eftersom de allra flesta spricker eller klipps. Ca 4,2% drabbas av infektioner efter en förlossning och ca 6,7% drabbas av infektioner efter snitt. Att lista infektioner som en snittkomplikation är bara fånigt, den risken löper man med båda metoderna. Dessutom slutar ca 10% av alla förlossningar i akuta eller urakuta snitt, med betydligt högre risker som följd. Anknytningen till barnet påverkas inte negativt av att man väljer planerat snitt. Däremot kan anknytningen såklart påverkas negativt om man ger sig på en vaginal förlossning och den misslyckas - så att man inte får den metod man har ställt in sig på i förväg.

Jag tycker att TS okunskap om snitt är beklämmande. Planerat snitt är det säkraste sättet att föda/födas på, och överlag så är de mammor som fött med planerat snitt MEST nöjda med sin förlossning.

PRecis!

Det är helt naturligt när man föder barn att man skadas ordentligt, läker halvdant, får samlagssmärtor, inkontinens, framfall och diverse andra problem - eller till och med dör.

Jag vill ha en så onaturlig födsel som möjligt.

Naturen suger pung.

Men snälla nån, det är väl ändå välkänt att förlossningsvården ligger ganska mycket efter övrig vård, och att kvinnor och deras underliv är mindre värda inom alla vårdsammanhang? Kejsarsnitt är dyrare och det är fortfarande ganska nytt att det är säkrare än att föda på klassiskt vis.

Vaginala förlossningar kommer för övrigt alltid att tillåtas! Många vill ju föda på det viset, trots att det är farligare, och du kan ALDRIG tvinga någon till en operation mot deras vilja. Det vore ett övergrepp som inte är av denna värld.

Patientens rätt till medbestämmande, läs på om detta. Det borde gälla även för kvinnor som är gravida.

Oavsett om man är förstföderska eller inte så kan man faktiskt göra en riskbedömning och man kan veta hur bra man skulle hantera olika typer av komplikationer.

För mig så ÄR snitt en enkel utväg. Det innebär ett mindre fysiskt och psykiskt trauma. Varför i all världen skulle jag jobba för att få den svåra vägen? Snitt ÄR lättare för mig. Det vet jag med 100% säkerhet utan att ha vare sig opererats eller fött barn. Mentalt så likställer jag en förlossning med en våldtäkt. Det är någonting som jag aldrig vill genomgå. Det vet jag lika säkert som jag är 100% säker på att jag inte vill genomgå att bli rövknullad av 20 HIV-smittade knuttar.