Föd Vaginalt !

Du verkar vara en sympatisk person som tycker att man själv ska få välja...men det där med bearbeta känslor är inte alltid så enkelt. TS skriver följande: "Nej, det här förstår jag inte alls. Om du är rädd för att föda så gå till en psykolog innan du blir gravid."  

Det är inte alltid lätt att bearbeta saker...för om det bara var att gå till en psykolog och prata några gånger skulle det svenska folket må mycket bättre än vad de faktiskt gör idag. 

Jag har skrivit flera gånger om detta...men inte fått något svar av TS om tips på det universala sättet för att bli av med rädslor. Har man inte haft ett problem och inte provat att gå till psykolog för att få hjälp så tycker jag det är lite våghalsigt att skriva som TS. Visst, det kanske finns vissa som får hjälp och visst det blir nog inte sämre av att gå till en psykolog för visst kan det hjälpa till...men av egen erfarenhet är det inte bara att svinga med ett "trollspö" och jag tror att det finns en hel del som skulle hålla med.  

Jag har provat det mesta för att bli av med mina problem/rädslor. Jag är inte extremt rädd för att föda varken vaginalt eller med kejsarsnitt (har provat båda)...men jag är absolut inte orädd. Jag tycker båda sätten är skrämmande och otäcka på olika sätt...men inget jag lider fruktansvärt av...lite lagom rädd. Däremot finns det andra saker som jag är livrädd för och som jag jobbat med under över 15 års tid. Jag är idag 33 år gammal, har två barn och ett på väg. Jag har jobbat hårt med mina rädslor och provat många saker...

Tvång på eget bevåg, Affirmationer, Hypnoterapi, Flertal psykologer, coacher, KBT, Sedona metoden, The work av Byron Katie, Healing the inner child (Learning love), Acess BARS, Meditation, Avslappningsövningar, Healing, Rosenmetoden....mm...vad finns kvar? Jag vet inte...Resan med Brandon Bays kanske?. Visst är jag en annan person idag...men långt ifrån färdig och det har tagit ca 18 år att komma dit jag är idag. Att snabbt gå till en psykolog innan graviditet är nog inte så enkelt. Man kanske inte vill börja 18 år innan man blir gravid...typ när man är mellan 5 och 15 år. Om TS eller någon annan kan komma med ett bra tips på metod som hjälper rädda människor bearbeta saker som verkligen funkar effektivt skulle jag bli extremt glad att få höra det. Som sagt jag har provat en del redan så det måste vara något nytt. Kanske tips på en extremt duktig terapeut av något slag. Jag söker med "ljus och lykta"...så TS kan du hjälpa mig och alla rädda med ett bra tips? 

Håller med er ovan! Dessutom; hur mycket av terapin kan man avslappnat ta till sig om man redan ÄR gravid och klockan liksom tickar. Inget snitt beviljat och den där terrorn kallad förlossning hänger över ens huvud som en dödsdom. Då tror jag ärligt talat att det är rätt krystat att tro att man botar fobier på ett halvår...

Jag betalar mer än gärna skatt. Har alltid fått den bästa vård jag kan tänka mig. I sverge har vi ett aldelses utämrkt vårdsystem där alla får vård och behandling. Komplikationer kan man tyvärr aldrig förutspå. Det är tråkigt att just du drabbats. Alla får inte komplikationer och man ser ofta till det.

Vi har det bra säg inget annat: du kan söka akuten betala 200-300 kr för att träffa doktor. Behöver du stanna kvar betalar du 80 kr per dygn får mat och medicin och är du riktigt sjuk får du sjukt dyra läkemedel och du betaltar inget extra. Får du hjärnskada innan 65 får du exempelvis rehab och låna gratis hjälpmedel vid behov. Du får göra dyra undersökningar vid inneliggande vård utan extra kostnad. Tycker du det är dåligt??

www.vardguiden.se/Documents/Gravid/Sidor%20fr...

Här är hela rapporten..:) Bra läsning för de som önskar snitt.

www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source...

Kanske funkar nu?:)

Det är alltid tragiskt att folk blir illa bemöt och eftersom vi är individer som upplevelse saker subjektivt så kan jag bara svara för mig själv. Men Jag jobbar som skuksköterska och håller mede Linnie83 att Sverige har bra vård. Sen att alla inte är nöjda är en annan sak. Men är du allvarligt sjuk lovar jag att de behandlar dig utan minsta tvekan och det ska man vara tacksam för. Vad är det som du tycker man ska göra för att få dig att bli nöjd?

Det är ju att jämföra med att bota dödsrädsla hos någon som sitter på death row och har sitt avrättningsdatum satt om ett halvår. Fet chans att det går.

Naturligtvis skulle det korrekta psykologiska upplägget se ut så här: Den rädda kvinnan som vill ha snitt, för snitt beviljat. Sedan kan hon gå i terapi och om terapin lyckas, ändra sig. Med tryggheten i ryggen att det inte blir en vaginal förlossning om hon inte själv begär en så finns det en chans att rädslan lägger sig.

Chansen att terapi fungerar medan man hör "tic, toc" i huvudet är milt uttryckt inte stor. Det är i så fall troligare att den stackars kvinnan blir knäckt och deprimerad så till det grad att hon låter andra hantera situationen helt och hållet; i princip en mental våldtäkt.