Inlägg från: supersemlan |Visa alla inlägg
  • supersemlan

    Varför rosa och blått?

    Elit skrev 2012-08-05 18:20:13 följande:
    Sen är ju kön en av variablerna du använder dig för att tolka vad människor säger och menar 
    Menar du som i att du tolkar t ex ett "nej" olika, beroende på om det är en man eller en kvinna som säger det? 
  • supersemlan
    Aaliyah skrev 2012-08-05 18:56:03 följande:
    Supersemlan: bra fråga
    Ja, det tycker jag också. Hoppas på ett svar! 
  • supersemlan
    Elit skrev 2012-08-05 20:05:35 följande:
    Om jag säger att jag ofta blir diskriminerad på arbetsmarknaden och är en svensk kille reagerar man ju olika från en svart person eller om någon säger att de tycker det är obehagligt att gå ut på kvällen tolkar man det ju olika om personen är 80 år eller en unga kvinna eller vältränad atlet etc. Vidare om du säger att unga män brukar bjuda mig på drinkar på krogen och är en kille så tolkar man det ju annorlunda än om en tjej säger det etc.
    Självklart är det som du säger, jag tvivlar inte på att vi tolkar utsagor olika beroende på våra fördomar om dem som talar. Frågan är om det alla gånger är positivt? Det är naturligtvis svårt att komma ifrån då det gäller vuxna, eftersom kön och hudfärg m.m. oftast är så uppenbart. Men - och eftersom tråden handlar om barnens kläder - då det är barn som talar och kön blir en variabel för hur vi förstår vad barnen säger??  Det talar i så fall snarare för att dölja barnets kön så länge som möjligt. För ingen av oss vill väl bemöta och behandla barnen olika utifrån barnens kön? 
  • supersemlan
    Elit skrev 2012-08-06 11:30:51 följande:
    Det som är intressant är ju att vi snarare underskattar skillnaderna än tvärt om. Intressant är ju vidare att nästan all skillnad i hur vi bemöter barn kan förklaras av barnens eget beteende. Jag visade ju att 172 studier på 28 000 barn visar att vi nästan inte gör skillnad på killar och tjejer när det är små. Framförallt så har jag visat att det ändå inte spelar någon roll eftersom föräldrar och dagispersonal ändå knappt har någon påverkan. Ex. homosexuella barn och tjejer som fått mycket testosteron beter sig ändå som de andra könet oavsett om de utsätts för samma vuxenvärld och kultur.

    Så det talar väl för att det inte spelar någon roll och att vuxna kan klä sina barn som de vill? Personligen vill jag ju även säga att problemet är att barnen får göra för mycket och saknar begränsningar, inte tvärt om. 
    Vilka skillnader är det vi underskattar? Med tanke på vilken tråd du befinner dig i, vilket inlägg du besvarar och de studier du refererar ligger det nära till hands att tro att vi underskattar skillnaden vi faktiskt gör på killar och tjejer som små.

    Jag tycker att ditt resonemang, studierna du refererar till och de slutsatser du drar av dem är aningen osammanhängande. Å ena sidan tolkar vi vad folk säger olika beroende på våra fördomar om dem (som har med kön, ålder, etnicitet etc att göra). Å andra sidan gör vi ingen skillnad på tjejer och killar när de är små (förutom den lilla detaljen att vi från födseln skapar avsevärda skillnader, i kläder, hår etc). Å tredje sidan spelar skillnaden som vuxna alltså inte gör på barn ändå ingen roll eftersom hur vi bemöter våra barn tydligen inte inte alls har någon påverkan på dem (så varför ska vi då bekymra oss om ifall de saknar begränsningar tycker du? Och vilket är "problemet" du pratar om egentligen?). 

    Hur får du det att gå ihop? Tror du att vi börjar tolka personers utsagor olika beroende på kön först när vi bedömer att de har uppnått mogen ålder? Eller tror du att hur vi förstår människor och hur vi sedan bemöter dem inte alls har med varandra att göra? Jag bara undrar. 
  • supersemlan
    Elit skrev 2012-08-07 02:45:37 följande:
    Vad är det för problem du pratar om? Jag har väl sagt att man får göra som man vill men att de flesta inte har något emot att ha vissa plagg som är typiska pojkaktiga och vissa som är typisk flickaktiga och att det inte heller är något fel med det. 
    Du undrar över problemet som jag undrade över? Så här skrev du själv i ett tidigare inlägg:

    "Så det talar väl för att det inte spelar någon roll och att vuxna kan klä sina barn som de vill? Personligen vill jag ju även säga att problemet är att barnen får göra för mycket och saknar begränsningar, inte tvärt om." (min fetmarkering)

    Jag bara undrade vad du menade med det eftersom det saknade förankring i sammanhanget. Vilka begränsningar är det barnen saknar och på vilket sätt är det ett problem? Av ren nyfikenhet alltså.  
  • supersemlan
    Elit skrev 2012-08-07 12:20:33 följande:
    Ahh, jag åsyftade daltandet med barn (saknar begränsningar) i ex. skolan vilket skapar obra studiemiljöer och bristande inlärning. Dagens elever kan mindre och mindre kunskapsmässigt än tidigare generationer. Vidare blir många föräldrars situation problematisk eftersom rädslan att göra fel eller "begränsa barnet" gör att de blir någon form av betjänt till barnet.

    Hur som, nu är jag nyfiken på ditt svar på resten av de jag skrev innan.
    Okej, då förstår jag. Jag håller med om att studiemiljön i skolan idag inte alltid är optimal, men jag tror också att det är nödvändigt att skolan och stoffet man lär sig hela tiden förändras i takt med det omgivande samhället. Dagens elever kan mindre av vissa saker och mer av andra saker än tidigare generationer - men den diskussionen tar vi i en annan tråd, precis som jag tycker att diskussionen om könsskillnader faktiskt inte heller är riktigt relevant i förhållande till trådstarten, som i all sin enkelhet faktiskt är ganska intressant.

    För visst borde vi kunna enas om att bruket att klä flickor i rosa och pojkar i blått, inte på något sätt motsvarar en naturlig skillnad utan är ett sätt föräldrar har att skapa skillnad, eller om du så vill synliggöra en skillnad som vuxenvärlden - rimligtvis inte de nyfödda barnen - tycker är viktig?  
  • supersemlan
    Lingonbär skrev 2012-08-07 13:51:18 följande:
    Så är det ju. Människor tycker att kön är viktigt och vill uppmärksamma det. Varför det är så vet jag inte men jag gissar att det hänger ihop med någon instinktiv drift som ska säkra vår överlevnad. Mode är bara ett sidospår som skapas utifrån den driften. Mode tar man sen med sig till sina barn precis som man gör med matvanor tex. Att äta är ju också en naturlig drift och matkultur en vidareutveckling som stammar från den driften. Och de flesta erbjuder sina barn samma mat som de själva äter.
    Bra liknelse med matkultur tycker jag. Vad vi gillar att äta hänger ju ihop med både direkt fysiska reaktioner och kulturella mattrender. Det är ganska fascinerande ändå att tänka på hur mycket skit vi stoppar i oss bara för att vi är hungriga, som strängt taget inte har någonting att göra med vad vi faktiskt behöver för vår överlevnad (ostbågar, coca cola, godis, bara för att nämna några saker). Kulturen vi har skapat verkar alltså ha fört oss ganska långt från naturen, även om det är omöjligt att skilja det ena från det andra, eller dra en gräns över huvud taget. Jag tror att samma gäller för i princip alla andra områden i livet. 

    Jag tycker ändå att det är intressant att fundera över varför vi tycker att kön är så viktigt att uppmärksamma hos barn, med tanke på att det egentligen inte blir riktigt relevant för vår överlevnad först i vuxen ålder. Det har ju inte alltid varit lika viktigt. 

    Det här är Baby Bobby, från 1920:
     



    Och ett unisex-mönster från 1970:
     

  • supersemlan

    ...oops, råkade trycka på "posta" istället för att ladda upp bilden:



     
Svar på tråden Varför rosa och blått?