Anonym skrev 2012-08-07 06:14:32 följande:
Hej alla igen! Liten uppdatering från min sjunde drogfria dag, som börjar närma sig sitt slut. Sitter nu på soffan framför dumburken, slöläser en kärringblaska, käkar godis och choklad ( det " får" jag nu...lol) mina barn sitter här med och kollar tv, snart dag för sängen. Vi gick till poolen imorse, stannade inte länge, för det började åska och regna. Gick hem igen, känns som om jag emellanåt inte har nån livsgnista, så jag lägger mig på soffan och stirrar i väggen. Sova kan jag inte. Ångesten får mig upp på bena igen, nog för att funktionera nog att laga mat, duscha. Fixa håret har jag inte orkat med hittills, bara kammar igenom det efter att jag tvättat det, flätar det och låter det vara. Annars brukar jag alltid föna det, sen plattånga och fixa så fint. Sminka mig och ha schyssta kläder på mig. Nu, sen jag började denna at, har jag inte sminkat mig en enda gång, har endast ett par baggy shorts och tshirt på mig, eller morgonrocken. Ser fan ut som en slashas! Jag tror denna slöhet jag upplever är mental, just nu. För jag kan! Jag stack tom ut på ytterligare en springrunda ikväll, längre! Det var jättefint och skönt ute, käkat åkte iväg och sprang runt en sjö, halvvägs genom en skog, så ytterligare hjortar och falkar. Först tänkte jag att faaaan, jag oooooorrrrrrkar inte, vill bara vända oooooom! Men, jag tvingade mig, peppade mig själv, sa till mig själv hur stark jag faktiskt är. Och, det gick galant. Kom hem, tog ett epsom bad med eukalyptus ( kan jag starkt rekommendera mot värk i kroppen, värkande muskler. Det innehåller magnesium sulfate, som tränger in i kroppen och hjälper) Har även ätit immodium idag med, är lite skraj att sluta. Är rädd att diarrén sätter igång. Men, tack vare det, så har jag inte haft diarré sen jag började äta dessa löjligt megastora doser. Så skönt, en räddare i nöden. Diarrén torkar ju ut kroppen något så hemskt och hade jag skitit upp till idag hade jag nog knappast orkat med att springa. Förstoppad är jag inte heller, trots stora mängder, utan det är normalt. Och, jag fortsätter att dricka kokosnötsvatten. Måste erkänna att mitt sinne har brottats hårt idag med att inte kontakta grannen för att ta ett återfall. Det är nästan komiskt, men det är som jag har en "bad me" och en "good me" som sitter på varsin sida av mitt huvud och viskar till mig vad jag bör och inte bör göra. Mitt "bad me" har sagt till mig många gånger idag att skit i detta nu. Du kan få bort denna smärta och tunghet du känner och bli en superhero igen, som klarar allt, inget är för jobbigt. Som tur är har jag ignorerat det. Mitt " good me" sa annorlunda, NEJ! Ta INGET! Du kommer vara tillbaka på ruta ett igen, du kommer aldrig kunna söka jobb, det kommer bryta ner ditt inre, the-good-feeling är bara FEJK! Det är inte sant! Maskerat! Nu ska jag borsta tänderna, krypa ner i sängen, läsa. Upp lite tidigare imorgon, iväg lite tidigare till poolen innan åskmolnen rullar in, sen iväg på skönhetsbehandling klockan två. Kan behövas, i really look like shit! Lol....en at är då ingen skönhetskur, minsann, tvi vale. Kram på er alla! Skriv gärna och berätta hur just NI går igenom detta, hur eran dag är. Hur har du det nu Lena? Du är tätt inpå mig, bara en dag efter. Go, go! Hejja alla! Kram! :)
Hej!
Det är bra att du kämpar på, det kommer att gå upp och ner ganska länge men STÅ UT.
Att kämpa mot "papegojan" som sitter i huvudet och säger att man ska börja knarka igen, det är en tuff match. Det är ju ditt beroende som snackar massa skit med dig - det är bra att du sysselsätter dig och distraherar dig.
Med mig är det fortfarande ganska jobbigt - använde ju ganska mycket skit morfin,metadon, subutex mm (inte samtidigt). Jag har kronisk svår smärta så värken är hemsk - men jag måste helt enkelt stå ut.
Faktum är att alla dessa opiater som jag tagit har inte fått bort mycket av min smärta och det var ju därför jag började använda dom - men är nu såååå beroende och har varit i så många år. Så att använda för smärtan var ju som bort blåst - mitt beroende krävde mer.Jag blev inte direkt drogad (tycker jag själv) jag funkade helt enkelt inte utan opiater - klarade inte att gå upp ur sängen
Jag har inte fått metadon eller sub utskrivet utan det har jag varit idiotisk nog att fixa själv.
Jag skall till smärtcentrum om 1 vecka - dom måste hitta nått sätt att hjälpa mig tills jag blir opererad igen. Några opiater skall jag inte ha!!!!!!
Ta hand om dig!
Kramar