OJ! Trodde vi levde 2012 och att de värsta fördomarna kring psykiska sjukdomar var borta. Men så är inte fallet förstår jag.
Att säga att man kan rycka upp sig från en psykisk sjukdom är som att säga att sluta ha diareer om du har tex ibs!!
Trodde det var allmänt känt att häriditeten är mycket stor. Tex. vi är 5 syskon. 2 är bipolära och vi andra har ADD och drag av asperger.
Som vi har kämpat allihopa!! Vi är allihopa intelligenta och har varit mycket omtyckta av chefer/lärare osv.
MEN! I ca 20års åldern när vi har ställts inför att klara jobb och vardag så har vi rasat, allihop!!
Problemet är att vi inte fungerar, vi kan se vad vi måste göra, men inget händer. Men så började vi med Concerta. Livet ändrades så gott som över dagen. Plötsligt kunde vi se sakerna som behövde göras en och en och det blev greppbart och inte ett kaos.
Vet ni att man kan komma fram till vad som är i obalans i hjärnan genom att pröva olika mediciner?
Om man har ett kroniskt tillstånd med tex brist på seratonin så är det en sjukdom, precis som diabetes där det är brist på insulin.
Men diabetes ger mer fysiska symptom och därför är det mera accepterat, det är ju bara att acceptera, iaf typ1.
Du kommer få ta insulin hela ditt liv för det finns inget botemedel.
Jag har brister i min hjärna, det finns inget bot och jag kommer hela livet få ta mediciner.
Det var så SKÖNT när jag fick min utredning (som var mycket noggran) och de kunde konstatera, jodå du är sjuk, du inbillar dig inte och du är inte sämre än någon annan.
Till TS vill jag säga, se till att få rätt hjälp. Om du har kontakt med en psykiater på öppenpsyk så säg de måste utreda dig ordentligt och skicka en remiss till neuropsyk.