Varför försvinner vännerna efter fruns död

Tråkigt att höra... Bjuder ni hem någon själva? Kan det vara så att ni kom ifrån varandra när ni sörjde och att det inte riktigt har "kommit igång" ännu. Jag kan förstå varför de inte vill byta barnvaktstjänser för de tänker nog att en ensamstående har fullt upp ändå och lämnar då över detta uppdrag till någon de tror har mer ork och tid (som en (missriktad omtänksamhet).

när min son gick bort så var det en del av våra vänner som frågade oss "när vågar man fråga er igen om ni ska med på fest?" Tror en del är rädda för att göra fel när något så hemskt inträffar.
jag är väldigt ensam och inte haft någon som orkat stötta mig. Man förlorar vänner när det händer otäcka saker, och de är inte ens riktiga vänner, det är hårt men det verkar vara så för många drabbade.
En vän till mig blev dödssjuk i väldigt svår cancer, alla vännerna försvann, hon har kanske 1-3 bra vänner kvar..
Verkar vara många som bara vill vara med i medgång..de är inget att ha!

Umgås bara med dem som vågar och ger tillbaka, de andra är det ingen idé att lägga energi på.

Bjud de vännerna som är kvar på fest..så kan man ju hoppas på att de bjuder tillbaka!

 

Var det så att det var din fru som höll igång vänumgänget? Att det var kvinnorna som höll kontakten med varandra? Det är inte helt ovanligt i vissa umgängeskretsar. Vi är själva ett typexempel på detta. Våra män hänger mest med om jag ska vara ärlig.

Dock skulle vi definitivt bjuda med även en änkling eller frånskild man som tidigare varit en del av umgänget och även dess nya kvinna när det blir aktuellt.  Frånskilda kan ju vara lite knepigt ibland beroende på vad som hänt och hur de nya relationerna ser ut.

Behöver inte var en bortgång eller sjukdom, räcker med en skilsmässa ;(. Förlorade många av de som jag räknade osm mina bästa vänner när jag skilde mig.

Min teori är att en del barnfamiljer vill ha ett väldigt homogent umgänge, då passar det inte in i deras värld att ni inte är en sk "hel familj". Man ska ha liknande bil, liknande boende, man ska åka på skidresa på sportlovet och till skärgården på sommaren. Barnen ska ha speciella aktiviteter och blabla. Byt umgänge helt enkelt!

Jag tror att det är så överlag, inte bara bland barnfamiljer. 
Jag har förlorat många vänner för att jag plötsligt inte har samma livssituation som dom längre.
Tycker själv det är tråkigt och har faktiskt aldrig resonerat så.
Tycker jag om en människa gör jag det oberoende av livssituation.. och om den vännen dessutom går igenom en sorg då finns jag definitivt där. Å andra sidan är jag inte rädd för sörjande människor då jag gått igenom så mycket själv. Kanske det det oxå handlar om 

Jag beklagar din frus bortgång och jag beklagar att era vänner inte har vett att agera bättre.

Tycker du ska prata med dem och berätta hur du känner. Ge dem en chans om du vill så att säga. Annars tycker jag du ska sträcka ut en hand åt nya håll och hitta nya vänner. Kanske barnen har några vänner så har trevliga föräldrar?

Håller med. 

Jag tänker att barnfamiljer lever ett mer inrutat liv med mycket rutiner och därför är det extra viktigt för dom att allt är homogent. Personer som lever lite mer fritt har oftast inte samma krav att alla ska göra exakt likadant, och känner sig nog inte heller hotade på samma sätt av olikheter. Själv har jag förlorat vänner just för att de skaffat barn. Precis som du förstår jag inte det tänket, men "vännerna" är ju inga riktiga vänner om de sviker som ts vänner gjort.

Min man gick bort för 3 år sedan. Vi hade vänner som vi kallade familj,vi var så nära. När min man dog stod dom vid min sida och kom och hälsade på, dom ringde och bad mig följa med på olika saker och jag gjorde det. Nu 3 år senare hör jag inget från mina gamla vänner. Dom är ute på massa skoj. Jag får höra omvägar att dom rest utomlands med kompisar. Jag är helt ovetandes. Känns som att min man lämnade mig och tog alla med sig. Saknar honom massor. Saknar mina vänner. Man trodde att det värsta hänt när han dog men att även mista sina vänner är en plåga. Jag försöker hålla ihop, för mina ungdomar. Saknar alla,vet att jag måste hitta ett nytt liv,men det är tufft. Allt jag hade bara försvann på bara nått år. Förutom mina barn, så glad att dom finns.
Jag förstår precis känslan du har

Död och sorg är så svårt för många att hantera. Trots det så utsätts vi alla för detta på ett eller annat sätt tillslut.