Hårt sex!?? Hjälp!

Jag ska inte sticka under stol med att jag har varit en stor fördom som har knallat runt i ett par skor. För mg har människor som gillar riktigt hårt sex varit missanpassade individer som ser ut som HubbaBubba och Flubber, med en varsin röd boll i munnen och lekt julegrisar.
Ja, jag tänker skylla på att Fråga Olle dokumentären har spätt på fördomarna riktigt duktigt.

MEN (ja, jag klämde in ett stort fett men!) jag får nog ta och tänka om.

Jag är 24, ser riktigt bra ut, är singel och gillar kroglivet.  I alla år sedan oskulden nöps när jag var femton, så har jag haft ett sunt och normalt sexliv.
Killarna har bidragit med lite hårdragande här, lite lätta stryptag där, och en och annan smisk på röven a'la "såhärgjordedomidensenasteporrfilmen-syndromet!".
Men det är någonting som de flesta gjort/gör, och det är ingenting konstigt med det.

Det är här du ska sluta läsa om du har bråttom, är pryd, prästdotter eller möjligtvis fanatisk feminist.

För ungefär ett halvår sedan lärde jag känna en kille, och spänningen har funnits där sen dag ett, och den blev betydligt starkare efter att jag dejtade hans vän under en period.
Han kan komma fram på krogen och slita tag i håret, bita en i halsen och skicka porriga sms.
Han har alltid varit tydlig med att han vill ha mig, men som den fjantiga tjej jag är, ville jag dra ut på det och leka svårflirtad.

Men så i lördags var det dags att göra något åt situationen.
Han kom hit, och slängde nöstan genast ner mig i sängen och påbörjade någon sorts hångelsession; någon sorts säger jag pga att det var mest bitande. Men jajja, jag är ju inte bang, tänker jag.
Tills jag ligger där i underkläderna, med honom över mig, och ser hur han kickar igång hjärnkontoret innan han kläcker;
"Jag köper nya!"
RITSH
RATSH
sen ligger mina (läs;FINA) underkläder sönderrivna på golvet, av en man som slet av dom som att de var gjorda av papper.
Eh.. jaha..Viftar bort det med ett litet; Vad gör det liksom?, jag ser det tändande i situationen.

Förspel, vad är väl det?
"nej, vi behöver inget sånt, det vet du om".
Och tjoff så var jag fylld till bredden. hade någon vetenskapsman klättrat in genom fönstret och talat om att det var möjligt att jag var släkt med Atlanten så hade jag trott honom, så fine, kör barre köööör!

Tills jag plötsligt från ingenstans får en örfil?
Jag måste sett ut som ett stumt frågetecken, jag hann inte uppfatta vad som hände tills "SLAP", jaha, igen?
Nej fy fan, jag tar inte vad som helst, så jag pekar på dörren och talar bestämt om att ska han göra om det där så är dörren på exakt samma ställe som när han kom. Välkommen att ringa taxi.

Han tittar ner på mig, ler lite, och frågar om det verkligen gjorde så ont som jag fått för mig?
Nae... det kanske det inte gjorde, och där ligger den här mannen, som är något av det snyggaste och manligaste jag någonsin sett - inte fan tänker jag släppa iväg honom - så vi kör på.

Och tro mig nör jag säger att hårslitande tidigare varit som massage, rumpsmisk har varit som en lätt smekning, och de lätta stryptagen har varit som om en fjäder lagt sig tillrätta runt halsen, för nu låg jag där och funderade på om jag skulle trilla av pinnen, kola vippen, få X till ögon som dom där glada gubbarna har när någon dör i något dataspel.

Och när det hela var klart drog han mig tätt intill sig och låg och pillade i mitt hår.
Nej men fy, jag är inget material för Fråga Olle eller Outsiders, jag har inga faderskomplex, och jag ser inte ut som varesig HubbaBubba eller Flubber. SÅ jag stampade ut på balkongen för att sluta en pakt med mig själv att aldrig, ALDRIG mer, ligga med det där vilddjuret som låg inne i min säng, någonsin igen.

Men så när jag satt där ute och andades in nattluften, kom jag och tänka på första gången jag åt sushi.
Slänga i sig lite slemmig rå fisk som smaka fan, och försöka dränka smaken med soja.
Jag HATADE sushi, menlös jävla mat.
Sen så gick det en vecka utan den där.... Underbara(?) lilla firren som slank in i munnen likt en munorgasm, och efter det ÄLSKADE jag sushi.

Och när han kommer ut, i uppknäppta jeans, äckligt snygga överkropp och trycker sig mot min rygg, gjorde jag mig mentalt förbredd för rond två!

Vafaaan!??
Jag är ingen sådan här tjej?
Men jag vill ha honom, hela tiden, och det är just det, jag vill endast ha den här behandlingen av Honom?
Hade någon annan ens tänkt tanken att göra som han så hade jag med största sannolikhet smackat till det lilla ålbetet i skallen med gjutjärnspannan som jag fick av min köra pappsi för ett gäng med jular sedan.

När jag vaknade i söndags insåg jag -
Det ser ut som att någon har stått och slängt blåbär på mig, som att jag har blivit attackerad av en ilsken flock med katter, och min lilla rumpestump får mig att fundera på om han var tennisproffs med agressionsproblem i sitt tidigare liv.
Hans leende kommentar blev "Bra, då kan du inte glömma mig så lätt!"

Nej, tacka fan för det. Och jag vill ha honom igen, igen och igen.

Kom igen, ös på med erfarenheter, råd och funderingar, för min stackars lilla hjärna har alldeles uppenbarligen fått kortslutning deluxe.

Vad skulle ni gjort? Hur skulle ni reagerat?

Nu kan jag med glädje tala om att läsningen är över, så jag sätter punkt med ett stort fett frågetecken.

?