Här samlas vi som väntar på utredning!

såhär var hon inte ens i närheten av att prata för ett halv år sedan.

Okej, samtidigt även fast att autism går att upptäcka tidigt så tror jag det blir svårt ändå även om man själv som förälder kan se massor av tecken. I och med att små barn kan ha för dig mycket konstigheter o annat som bara kan höra åldern till. Speciellt om man är högfungerande. Jag tvivlar på att han kommer få ngn diagnos i och med uppföljningen men det är väl bra hur som helst att de då kan se vad han är i mest behov av just nu. Jag vet som sagt egentligen inte vad jag ska tro. För för mig kan han kännas som vilket barn som helst samtidigt som när jag har kontakt med andra barn så märker jag det är ngt som fattas men som jag inte helt kan sätta ord på. Vilket gör det ännu svårare.

Upprepar era barn saker och ting som det ser varje dag eller nästan samma repliker vid samma tillfällen etc? T.ex. har jag en stor tavla på sonen i vardagsrummet och han påpekar den varje dag att det är han eller så säger han "jag" enda gången han använder jag men jag har också sagt till han att säga "jag om hans namn" så det är liksom inövat men förstår det inte i andra sammanhang. Han påpekar flera gånger i veckan att  det var morfar som borrade hålet i väggen till tavlan. Och vad gäller samma repliker vid samma tillfällen så t.ex. säger han när vi kommer till en viss busshållplats ofta att han måste sitta i mitt knä för nu kommer mycket folk. (för att jag tidigare påpekat det för ahn flera ggr) så han säger det även fast det knappt står något folk där och bussen är tom. Det är mycket sådana upprepningar på olika sätt. Eller som att jag en gång sa i sandlådan att "efter mamma gjort de här 2 sandkakorna så måste vi gå in".. så nu ibland när jag gjort 2 sandkakor konstaterar han att vi "måste gå in" även fast jag inte sagt att vi ska det.

Och när man skriver sådana grejer som jag gjort nu som kan kännas annorlunda så är det ju egentligen självklart att det bara är jag som kan lägga märke till det som är med honom jämt. Tror knappast dagis skulle kunna snappa upp sådana saker när de har många barn, olika personal som pratar med barnen etc. Då måste man ju vara rätt uppmärksam.

Min son kan få såna saker för sig, t ex så var vi hos sonens gudmor, och helt plötsligt frågar han vart chokladen är. Vi var där ca ett halvår tidigare och då hade dom choklad framme.

När vi åker förbi där hans pappa bodde förut (dom flyttade för 9-10 mån sen) säger han "där bor min pappa" osv.

Så är det lite här också att hon förväntar sig en sak för att det var så en annan gång tidigare. Kommer dock inte på något konkret exempel.

Skriv upp precis allt om sonen och ta med vid mötet, jag tycker det är jätte viktigt att man får diagnos om man har en då man hamnar under LSS och där med har laglig rätt till stöd, som man annars riskerar att bli utan trotts att problem finns

Jo det har jag redan gjort. :) Har skrivit 3 st a4 papper! Med konkreta exempel på olika saker i vardagen och annat. för just det är ju inget de kan se genom att testa utan den vetskapen kan de ju bara få genom att jag berättar det. Dock det här med sandlådan som är ett väldigt bra exempel har jag inte tagit med.

I veckan kommer en specialpedagog att besöka förskolan för att se hur sonen är där (vilket inte har ngt med ngn utredning att göra, utan någon jag haft kontakt med gällande hans lek)

Sånt där känns igen väl. Något han upplevt eller som han fått vid ett tillfälle förväntar han sig ofta vid nästa tillfälle. Samma sak angående vad gäller att åka hem från dagis. Så har jag tidigare vid olika tillfällens jag att jag måste lämna maten hemma först och att vi sen kan gå till lekparken. Så han säger ofta (dock inte varje dag) att vi måste gå hem och lämna maten först, trots att jag inte handlat och inte har ngn kasse med mig. När något skett ett par enstaka ggr eller någon gång verkar det bli som att det är en rutin helt plötsligt.

Skrev lite lustigt såg jag, börjar nog bli trött. Men ni kanske förstår ändå. ^^

Be specialpedagogen skriva upp det han ser så du kan ta med det också.