ohållbar trångboddhet?

För mig är trångboddhet att ofrivilligt behöva vara fler än två per sovrum, och att inte ha någon gemensam yta alls (t.ex. för att någon tvingas använda vardagsrummet som sovrum). Sen tänker jag mig att man periodvis kanske får acceptera att bo mindre, men i långa loppet tror jag inte att det är hälsosamt.

Så du menar att man ska bussa soc på alla som bor trångt? Vet du ens hur svårt det är att få tag på lägenheter ts? Tror du alla har några mille på banken så dom kan köpa sig en 5a?

Vi bodde en vuxen och fyra barn mellan 10 och 17 år i en trea förra året, då var det mer trångt än vad som borde få vara tillåtet. Dessutom så var ett av mellan barnen en kille i tonåren. Det fungerar inte att dela rum med systrar då. Nu har vi en fyra, innebär att jag fortfarande bor i vardagsrummet, inte optimalt men jag har inte råd med större.Jag vill verkligen ha ett eget sovrum...

väldigt klokt resonemang!

tråden jag inspirerades av handlade om vad man skulle ringa soc för, ohållbar trångboddhet var en sak som det skrevs om....

jag vet att det inte är lätt att få tag i bostäder alltid, vi bor tre personer i en etta.
Letar större (en 3a) man har begränsningar i hur mycket vi kan ge.....

du har sett till att alla barn får en egen vrå och integritet :)
förstår dock att du själv saknar ett sovrum! 

Jag har svårt att se vad soc har med trångboddhet att göra. Man är fullt tillåten att bosätta sig en fem personers familj i en liten husvagn om man så önskar.

Däremot kan ju oönskad, ofrivillig trångboddhet vara väldigt påfrestande för alla. Men även där har man ju varken skyldighet eller rättighet att skaffa större boende alldeles oavsett så inte heller när det gäller ofrivillig trångboddhet har väl soc något med saken att göra. 

Trångboddhet är ju också olika för olika personer. Små barn kan ju lätt dela rum. Tonåringar, kanske av olika kön, tycker nog att det är jobbigare. Man kan bo i bäddsoffa i vardagsrummet utan att tycka att det är väldigt jobbigt. Kanske har man som mål att spara ihop till tex en kontantinsats till ett hus, eller bara vill spara in pengarna för ett rum till och målet gör att de som bor i bäddsoffa i den lägenheten tycker att det fungerar utmärkt, men de som bor i bäddsoffa för att de inte har en möjlighet att skaffa ett rum till tycker att det är outhärdligt?

Okej då förstår jag. NEJ man ska inte kontakta soc för att en familj bor trångt. Det är kanske inget man kan hjälpa. Större lägenheter växer inte på träd. Och alla han inte RÅD att köpa en stor lägenhet. 

Trångboddhet är ett jätteproblem som inte kommer bli mindre iom anhöriginvandringen som kommer från framförallt Somalia. Ser dagligen familjer som bor tio-femton personer i en lägenhet. Var hos en familj som i ett av sovrummen hade tre våningssängar! Problemen med att bygga lägenheterna som behövs är att ingen har råd att betala hyrorna. Många har försörjningars och sociala vill inte betala hyran som krävs för att få igen kostnaden för bygget. De som arbetar är ofta lågbetalda och har inte pengarna. Tänk er dessutom det enorma slitage som blir på en lägenhet som ksnske är gjord för fyra personer men används av 14. Ständigt duschande, fuktskador, osv...

Försörjningsstöd skulle det förstås stå :)

Jag känner också igen problemet efter att ha arbetat i en skola. En 10-åring som sover i familjens soffa, ingen palts att läsa läxor etc.

Jag tycker att någonstans runt starten på puberteten är det bra om barnen kan få egna rum. Jag delade rum med två syskon tills jag var 10 år och det gick jättebra. Då bodde vi i en 2,5a och hade ingen gemensam yta som inte var sovrum (förutom köket). Man har inte så stort behov av eget rum när man är barn, det räcker med en egen hörna och en god portion respekt.

Jag tycker inte att det är okej att anmäla till soc för att man bor trångt.

Jo, lägenheterna i Sverige har ju 1-5 rum normalt. Det är mycket ont om 14-rummare. =)

där ser jag en brist kring barnets omsorg och utveckling på ett sätt....
en 10 åring borde ha en egen vrå för att kunna få lite "privatliv" och studiero. 

men stigande ålder borde man försöka ge barn egna rum, står tom om det i föräldrabalken som jag tolkar det..

hypotetiskt:
om det inte finns riktiga sängplatser till alla i en familj, ska soc agera då?

Vad ska de göra då?

Alltså jag tycker naturligtvis att det borde ingå i ett normalt föräldraskap att ge sina barn sängplatser. Men jag är rätt säker på att dels är "ordentliga sängplatser" inte definierade någonstans i någon lag (man tänker ju på hur det skulle bli om man skrev "säng", förmodligen skulle galna människor tolka det som att man inte fick tälta). Dels tror jag inte att socialtjänsten inte kan ordna fram större bostäder åt folk som behöver det, och eftersom det ju ändå inte är olagligt att inte ha råd att köpa stora villor tex (om man har sju barn då),  finns det ju heller inget sätt att tvinga folk att bo större än de själva väljer/har råd att bo.

En lag av något slag om att alla har rätt till ordentlig sovplats skulle nog dels bli väldigt svår att upprätthålla (var drar man gränsen, hur länge får man tälta med sina barn, eller bo i husvagn där väl de flesta sovplatser även är soffor eller bord på dagtid, får vuxna människor bo i bäddsoffa i vardagsrummet om de vill det? Kan då den hemmaboende 18 åringen byta plats med 10 åringen när soc gör ett hembesök? ), dels bli dyrbar (soc måste ju då ordna fram sovplatser på samma sätt som de är skyldiga att ge ekonomiskt bistånd om det behövs till de som inte kan ordna det själva) och dels faktiskt skulle ingripa rätt rejält i individens självbestämmande.

Finns det verkligen något som heter "ohållbar trångboddhet" eller var det ett uttryck som bara nämndes i förra tråden. Vore ju nästan omöjligt att hitta en regel som går att tillämpa i alla fall då.

Nån som tidigare nämnde 3 våningssängar i ett rum. Skulle det vara något för soc att reagera på. Då tycker jag det är sämre om någon bara har en madress på golvet i en skrubb även om det då kanske inte handlar om trångboddhet. Riktiga sängplatser i en våningsäng behöver väl inte vara dåligt i sig. 

Om man har tittat på Familjen Annorlunda på TV4 så har nog flera av dem haft många barn i våningssängar i samma rum. Jag tror inte de riskerar att "dömmas" för ohållbar trångboddhet.

Misstänker att det finns en hel del barnfamiljer i t ex Stockholm som bor ganska trångt just bara för att bostadssituationen är som den är där. 

Borde vara andra kriterier som avgör om bostadssituationen inte är bra än att det bor flera barn i varje rum.    

med våningssängar kan man ju få in 2-4 sängplatser i ett rum
det är ju toppen!!!

en egen säng måste ju vara något ett barn har rätt till?
så  om man som förälder inte ser till att det finns en sängplats/person känns det väldigt fel!!!! 
 
viktigare än att man har massa rum  ;)