Har min son verkligen ADHD? Känner ni igen beteendet? Hur kan vi få hjälp?

Har han blivit utredd för autism?

Jag har också tänkt i de banorna, eller snarare Aspergers (fast det var ju tal om att ta bort det namnet i DSM-V..). Men de gjorde en heltäckande neuropsykiatrisk utredning när han var 4 och då uteslöt de Aspergers (vilket var det jag trodde det kanske kunde vara) och sa att det var ADHD istället. Och ADHD kan ju stämma om man tänker på det med koncentrationen, uppmärksamheten och uthålligheten, men det känns som att det är så mycket annat också.. "Problemet" är väl att han verkar så "normal" när man inte är så mycket med honom, eftersom att han är så smart och söt så tycker folk att honom kan det ju inte vara något fel på. De förstår inte hur vi har det hemma, vi som ser alltihop... Allt de har koncentrerat sig på på BUP är vårt samspel med honom, dvs hur vi kan  hjälpa honom, men nu märker de att han kanske behöver få sin egen terapi men det är inte säkert att han kan få det för man ger helst inte 6-åringar terapi om det inte är akut, har jag för mig att de sa.

Låter som min tös med ADHD och Asperger eller som det nu heter AST

Låter som min son, han har ADHD och högfungerande autism.
Kan du inte be om en andra åsikt av en annan psykolog?

Jag skulle inte ge mig innan barnet blev utredd för autism igen. Du radar upp alldeles för många symptom på autism som borde kollas upp igen.

Jag tycker han påminner om min son gällande ADHD:n, men även från min kompis son som har ADHD och Asperger. Om han fick diagnos så ung kan det ju vara bra att göra en ny utredning nu.

Tack så mycket för era svar, känner mig så ensam i det här så det betyder mycket!! Jag har en fråga till er som har barn med ADHD och/eller Aspergers, hur pass mycket märker andra av det? Andra märker inte att det är något med vår son eftersom att han är så smart, trevlig, rolig och väluppfostrad. På förskolan märkte de vissa saker, som att "finmotoriken inte är så bra" (stämmer inte, men han gör det ju slarvigt med flit), och så det sociala, dvs att han hellre leker med 1-2 andra barn än i grupp, att han är bossig och alltid ska bestämma och inte alltid förstår hur andra tänker. Ibland när folk är med oss länge kan de se ett av hans utbrott, hans tvångsmässighet eller något sånt och då blir de hur förvånade som helst och säger att han blir som en helt annan person. Annars är det bara mormor och morfar som ser, för där är han ofta.. Och därför känns det så konstigt, hur kan det inte märkas liksom?!

Jag ska be om en ny utredning i alla fall, har för mig att de sa att vi kunde göra om en inför skolstart om det skulle behövas..

Mycket låter som min son i den åldern. Han fick diagnoserna ADHD och Atypisk Autism när han var 7 år. 
Efter att vi började ge Strattera och sen Ritalin så har tvångstabeteende, låsningar och ångestladdade saker blivit mycket bättre. Han äter även Atarax och Circadin till kvällen. Vi ger honom dubbla dos Omega, PlusEPA på morgonen och 2 MorEPA mini till kvällen. 

Aytpisk Autism är att man har många men inte alla kriterierna för autism uppfyllda. Bla så har min son väl utvecklat språk och de mesta av Autismkriterierna uppkom efter 3-årsåldern.

Googla Atypisk Autism och se om det känns mer rätt än bara ADHD. Er son kanske har både ADHD och Autism, behöver inte vara antingen eller. 

Alla dina punkter är som att du beskriver min bror som har diagnosen ADHD. Från början var den mild men blev värre med åren och de första skolåren var jobbiga för honom inte minst för att hans klasslärare inte brydde sig om att han faktiskt hade ett funktionshinder.. Sen så ju mer tiden gick desto mer lärde han sig att hantera de hela och han blev äldre och förstod varför han reagerade som han gjorde osv och nu lever han ett helt normalt liv med arbete lägenhet m.m
Han har alltid i åtanke att han får välja sina situationer och han sitter mer hemma och bygger datorer från scratch än att som han uttrycker de "umgås med pantade idioter som inte ens fattar 1+1"
Sen ska jag inte säga att han inte har vänner för det har han även fast de är få, han väljer sina vänner efter sig själv och hans vänner måste kunna "bidra honom" något..

Så ts upp med hakan och rid stormen ut, det kommer komma några tuffa år framför dig men inom sinom tid så kommer allt bli mycket bättre.

/A 

Låter som min son, han har Autismliknande tillstånd samt uppmärksamhetstörning.

Det som skiljer är atthan inte får tvångstankar av tex skor, däremot med mat, om den trillar på hans bordunderlägg så blir han helt hysterisk om han tvingas äta upp det.

Jag vet inte om han skulle bry sig så mycket om han kissade/bajsade på sig, han har bara kissat på sig en gång sedan han blev blöjfri och vill fortfarande ha plastad frotte under lakanet IFALL.

Han ropar inte eller skriker men pratar heeeela tiden och säger exakt vad han tänker.

Han har svårt med impulskontrollen tex att inte knycka godsaker i köket, och när han väl gjort det har han inte en aning om hur det gick til.