• Anonym (Lika fel)

    Det är lika fel att göda ett barn som att svälta det!

    Som förälder har man det yttersta ansvaret för att se till att sitt barn mår bra, får sina behov tillgodosedda och får utvecklas samt en bra grund att stå på inför framtiden. Om det någonstans brister i omsorgen om barnet kopplas socialtjänsten in och man försöker i första han stödja upp och hjälpa föräldern/föräldrarna så att de kan fixa till det som blir fel.

    En sak man räknar till att försumma och till och med en grad av misshandel är när barnet inte får mat hemma och blir undernärt. Det är en hälsofara och socialens uppgift blir att stötta upp föräldern/föräldrarna så att det förhoppningsvis blir bra, alternativt informera om hur maten skall vara om nu någon inte förstår hur mycket mat ett barn ska ha. Helt självklart för alla att om ett barn svälter måste man rycka in. Det är farligt för barnet. Givetvis! Det räknas som misshandel.

    MEN! VARFÖR är det ingen som bryr sig när en förälder göder sitt barn? Självklart kan det bero på att 'man vill sitt barns bästa och den älskar ju kakor, glass och läsa, givetvis ska den få äta det då' eller 'vadå? är inte McDonalds mat nyttigt? Det är ju sallad mellan bröden' (Ja, det sistnämnda har hänt). Övervikt och fetma ÄR ett problem i dagens samhälle och ger upphov till både diabetes, hjärt- och kärlsjukdommar, förtidigt åldrande, förtidig död, depression, psykisk ohälsa, mobbing som kan få konsekvensen lågutbildad eller avhoppad skolgång (iom att skolan blivit något negativt) etc etc.

    I mina ögon är det precis lika fel att göda ett barn till en övervikt som att svälta ett. Summan blir nämligen samma sak. Barnet far illa. Socialen borde stödja även de föräldrarna. 20-25 % av alla 10 åringar i sverige lider av övervikt, betydligt fler än antalet barn som inte får mat hemma. Det här handlar om barns hälsa och framtid.! 

  • Svar på tråden Det är lika fel att göda ett barn som att svälta det!
  • Litet My

    Socialen är redan och stödjer i faktiskt i många fall föräldrar och barn där barnen är överviktiga. har ett sådant fall ganska nära. Sedan att det sk "stödet" är under all kritik är en annan femma

    Och jo det är många som reagerar på överviktiga barn   .

  • Anonym (Lika fel)

    Bra! Jag tycker bara man bli jagad med eldgafflar om man säger något i stil med att ett barn kanske har början till viktproblem. Det känns som en sådan smidig åtgärd att ha näringslära samt att hjälpa föräldrarna med att bekräfta sin kärlek till barnet på annat sätt än genom mat. Men det verkar som att det är svårt att ändra vissa vanor. Sen tror jag det är mer 'okej' i samhället att påpeka om ett barn verkar undernärt än överviktigt.

    Tack för ditt inlägg förresten, nu fick jag upp förhoppningarna lite :) 

  • Anonym (Håller med..)

    Jag förfasas över hur många barn som faktiskt ser överviktiga ut nuförtiden. Då jag själv var barn (på 80-talet) då var det kanske 1 barn per klass som var knubbigt, nu är det ju överallt! Det är så sorgligt. Visst, kan barn ha genetiska förutsättningar att bli smalt/överviktigt men i grund och botten handlar det ju mycket om vad man stoppar i sig och hur mycket man rör på sig.

    Vi har ett par kompisar vars ena dotter har början till fetma. Hon är 3 år och väger nästan 20 kg. Deras äldre barn var också kraftigt i den åldern men växte ur det sen. Jag trodde det var gener bara ända tills vi var på semester ihop i somras. Herregud vad flickan åt sötsaker! Kex, kakor och glass varje dag och hon verkade inte ha något stopp! Då förstod jag att hennes föräldrar inte riktigt har koll på det där.. Nu fick jag höra att de fått "bannor" av BVC och att de kommer hålla koll på hennes näringsintag framöver. Min kompis blev chockad, men det känns bra att BVC vågar säga till ordentligt. För det kan ju vara otroligt känsligt att kalla någons barn för överviktigt.. 

    Visst kan man likställa svält med gödning. Lika hemskt och oansvarigt!  

    Det värsta är att det börjar bli en klassfråga.. Barnfetma är ju vanligare i undre medelklassen. Billg mat=dålig mat. Barn vars föräldrar prioriterar bort frukt och grönt missar ju tillgång till viktiga näringsämnen. Så otroligt sorgligt. 

    Sorry, blev lite långt..  

  • Anonym (?)


    MEN! VARFÖR är det ingen som bryr sig när en förälder göder sitt barn? Självklart kan det bero på att 'man vill sitt barns bästa och den älskar ju kakor, glass och läsa, givetvis ska den få äta det då' eller 'vadå? är inte McDonalds mat nyttigt? Det är ju sallad mellan bröden' (Ja, det sistnämnda har hänt). Övervikt och fetma ÄR ett problem i dagens samhälle och ger upphov till både diabetes, hjärt- och kärlsjukdommar, förtidigt åldrande, förtidig död, depression, psykisk ohälsa, mobbing som kan få konsekvensen lågutbildad eller avhoppad skolgång (iom att skolan blivit något negativt) etc etc.

    I mina ögon är det precis lika fel att göda ett barn till en övervikt som att svälta ett. Summan blir nämligen samma sak. Barnet far illa. Socialen borde stödja även de föräldrarna. 20-25 % av alla 10 åringar i sverige lider av övervikt, betydligt fler än antalet barn som inte får mat hemma. Det här handlar om barns hälsa och framtid.! 
    Vadå ingen som bryr sig? Det snackas ju hur mycket som helst om problemet med överviktiga barn, skrivs i tidningarna, ges tips, tjatas om motion etc.

    Tycker faktiskt tvärtom som du: När jag var liten var det mer fokus på  att alla ser olika ut, man duger som man är, och nu är det mer "utrota övervikten!"
  • Dracarys

    Förr i tiden så överlevde feta barn bättre än undernärda barn. En gång i tiden var det en fördel om barnen var överviktiga - både med avseende på överlevnad och status i samhället.

    Nuförtiden är inte tillgång till mat vare sig avgörande för överlevnaden eller ett privilegium för de rika. Tvärt om så utgör den ständiga tillgången till mat ett problem för människan. Dock är det många som är kvar i det gamla tänket (och det finns även evolutionära aspekter av det hela som sitter djupt i ryggraden på oss, så att säga) att överviktiga barn är någonting positivt.

    Ni måste minnas att vi har tusen och åter tusen år av utveckling bakom oss, och under dessa år var barnfetma en överlevnadsfördel. I många delar av världen är det fortfarande så att tjocka barn överlever och tunna barn dör. När vi ser ett magert barn så reagerar vi negativt och vill hjälpa barnet. När vi ser ett knubbigt barn så säger våra instinkter att det är någonting positivt och hjärnan matas med signaler om att det tjocka barnet är omhändertaget och har god tillgång till mat och därför inte behöver hjälp - detta kommer i konflikt med vad vi vet intellektuellt (att fetma hos barn leder till alla möjliga problem).

    Detta är ett typiskt fall av att våra instinkter (tjocka barn överlever) kommer i konflikt med vårt moderna intellekt (tjocka barn får hälsoproblem).

  • bellzan

    Jag anser att det klassas som barn misshandel!! Det borde inte ignoreras!:S Trodde inte det var så illa? Lite sallad mellan bröden vad e det? Och "barnen vill ju" inställningen....sen när fick barnen bestämma?! Vi kämpar hemma med min lillebror för att han ska äta grönsaker. Eller jag och pappa. Han e 12 år och väger nästan 65 kg. Han väger snart som min pojkvän om det fortsätter såhär! Min mamma tycker inte han ska äta nyttigt om han inte "tycker om" det. Trams. Det är mycket barnen får för sig att dom inte gillar!!! Det ÄR barn misshandel och måste stoppas!! Som du Säger om alla följder. Era barn kommer tacka er om ni sätter stopp för de!!


  • Anonym (jo)

    Vi har övervikt i familjen och vi som har dessa gener plågas av att ständigt hålla koll på vad vi äter för minsta onyttighet sätter sig direkt på kroppen. Det handlar verkligen om stenkoll, och jag led mycket av detta som barn och tonåring eftersom jag började få övervikt vid 10 års ålder. Min dotter (mitt enda barn) är 3 år och jag har koll på hennes mat lika mycket som min egen. Jag säger inget till henne, för jag tänker inte låta henne känna till något om dieter eller träning eller fett mm. Hennes barndom ska skyddas från sådant. Men jag tänker låta henne känna till en nyttig livsstil där rörelse och bra mat är nödvändigt, och där socker endast får finnas någon dag i veckan. Och då unnar även jag mig något sött. Det handlar om helheten, och att göra nyttig mat till en livsstil utan att barnet ska höra ord som "diet", "bantning" eller "tjock".

  • bellzan
    Anonym (jo) skrev 2012-08-21 18:53:49 följande:
    Vi har övervikt i familjen och vi som har dessa gener plågas av att ständigt hålla koll på vad vi äter för minsta onyttighet sätter sig direkt på kroppen. Det handlar verkligen om stenkoll, och jag led mycket av detta som barn och tonåring eftersom jag började få övervikt vid 10 års ålder. Min dotter (mitt enda barn) är 3 år och jag har koll på hennes mat lika mycket som min egen. Jag säger inget till henne, för jag tänker inte låta henne känna till något om dieter eller träning eller fett mm. Hennes barndom ska skyddas från sådant. Men jag tänker låta henne känna till en nyttig livsstil där rörelse och bra mat är nödvändigt, och där socker endast får finnas någon dag i veckan. Och då unnar även jag mig något sött. Det handlar om helheten, och att göra nyttig mat till en livsstil utan att barnet ska höra ord som "diet", "bantning" eller "tjock".

    Bra skrivet!
  • Anonym (Lika fel)
    Anonym (jo) skrev 2012-08-21 18:53:49 följande:
    Vi har övervikt i familjen och vi som har dessa gener plågas av att ständigt hålla koll på vad vi äter för minsta onyttighet sätter sig direkt på kroppen. Det handlar verkligen om stenkoll, och jag led mycket av detta som barn och tonåring eftersom jag började få övervikt vid 10 års ålder. Min dotter (mitt enda barn) är 3 år och jag har koll på hennes mat lika mycket som min egen. Jag säger inget till henne, för jag tänker inte låta henne känna till något om dieter eller träning eller fett mm. Hennes barndom ska skyddas från sådant. Men jag tänker låta henne känna till en nyttig livsstil där rörelse och bra mat är nödvändigt, och där socker endast får finnas någon dag i veckan. Och då unnar även jag mig något sött. Det handlar om helheten, och att göra nyttig mat till en livsstil utan att barnet ska höra ord som "diet", "bantning" eller "tjock".
    Helt rätt inställning.! Jag tror inte alls på dieter och bantning. Det handlar om att skaffa sig en sund och nyttig livsstil. Gör man det från dag ett så är det det 'normala' och jag tror det är viktigt att påvisa att en sund och bra livsstil inte behöver vara en diet. Nyttig mat har blivit en symbol för bantning och det är så himla fel.

    Alla människor är vackra och ska vara stolta över och älska sig själva. Men dom måste och bry sig om sig själva så pass mycket att dom tar han om sig. Även på insidan.
  • chrissandra

    Sen finns det normalviktiga barn som helt saknar synliga muskler, de är helt muskellösa. Vad beror det på?
    Bara avsaknad av rörelse eller en kombination mat+motion?

    Kan man bygga muskler om man bara äter mjölmat? Behövs det inte proteinrik kost? 

Svar på tråden Det är lika fel att göda ett barn som att svälta det!