Inlägg från: beccagranen |Visa alla inlägg
  • beccagranen

    Min pojkvän går i klänning för att jävlas!

    Jag hade lätt låtit honom gå i festblåsan! Jag tror att det mest är snack från hans sida, men skulle han verkligen gå i klänningen så hade jag stolt gått bredvid hans sida och uppmuntrat till varje människas fria val. För det är just de, det handlar om att ha ett fritt val. Men att klä en bebispojke i klänningar bara för att bevisa för andra att han kan han det är bara tramsigt. Klä i unisex kläder och den dagen sonen själv vill ha något från "flickavdelningen" så kan han få påverka själv.

  • beccagranen
    PolyPond skrev 2012-08-23 10:09:38 följande:
    Kläder är inga kön och man kan inte bli något annat bara av att ta på sig det ena eller det andra.

    Däremot kan man välja vad man vill ha på sig, oavsett om omgivningen ser det som genuskonträrt eller inte.
    Nja.. vet inte om jag håller med. Har då sätt män (transor) som vart väldigt övertygande som kvinnor, och visst blir dom bemötta som kvinnor om dom är tillräckligt övertygande. Sen att det inte påverkar könet fysiologiskt, men psykologiskt. 
    Sen har vi en social acceptans vad det gäller kläder, både för kön, mode/trend och väder. Vill man avvika från dessa så måste man också vara förberedd på omgivningens reaktioner. Det jag undrar mest är varför man måste utsätta barnen för det? Barn är väldigt lättpåverkade och det är känsligt att vara den avvikande i gruppen, och följden kan bli mobbning. Varför vill man som förälder utsätta sitt barn för det? En vuxen kan troligen argumentera och försvara sina åsikter, men ett barn är sällan kapabel till det, än mindre om det görs på föräldrarnas och inte barnets egna bevåg.
  • beccagranen
    PolyPond skrev 2012-08-23 11:07:29 följande:
    Att bli bemött olika för att man har andra kläder handlar om genus, inte om kön. Transvestiter är i regel mycket säkra på sin könstillhörighet, men trivs i att byta roller emellanåt. Det innebär i regel att de får stå ut med mycket spe om de går ut med detta offentligt. Väldigt få personer vågar göra detta därför.

    Jag arbetar för att ändra dessa reaktioner hos människor, bland annat genom att själv bryta mot vissa normer. Även om samhället ser ut så kan det aldrig vara normbrytarens ansvar att inte bli förlöjligas. Detta ansvar måste ligga på övriga.
    Små barn är fullständigt fördomsfria, varför de inte bryr sig de minsta om vad vi som vuxna sätter på dem. I en viss ålder får de tyvärr bemöta vuxenvärldens fördomar genom andra barn, varför de vanligen väljer genusspecifika kläder. Den sorgen kan man ta den dagen det kommer och låta barnet själv välja. Detta sker dessutom långt tidigare i livet än den systematiska mobbningen kommer igång. Vill barnet även i äldre ålder bära genuskonträra kläder så bör man som förälder stötta det, eftersom mobbning aldrig är den mobbades ansvar. Att aldrig våga bryta normer själv bidrar dock till att skapa grogrund för mobbning.
    Redan i förskoleålder är barn väldigt insatta i vad som är rätt eller fel klädsel för de olika könen. Jag instämmer i att om det sker av barnets egna vilja så ska man som förälder stötta barnet. Det jag regerar mer på är föräldrar som klär barnet mot sin vilja i kläder som inte är socialt accepterade, för det är barnet som får utstå med argumenten. Sen ser jag inte vad man vill uppnå med att klä en liten pojke i ex. en "prinsessklänning"? Jag tycker att dagens utbud av unisex kläder butikerna är väldigt brett, och det är många som väljer att köpa dessa kläder. Men att klä en liten pojke i klänning för att väcka uppmärksamhet känns bara så tramsigt, jag ser då inte vad man vill uppnå mer än en reaktion från omgivningen.
  • beccagranen
    PolyPond skrev 2012-08-23 11:33:21 följande:
    Ja, tyvärr gör vuxna att den insikten kommer tidigt. Den systematiska mobbningen är dock inte ett förskoleproblem.
    Jag har aldrig hört om föräldrar som klär barn i genuskonträra kläder mot deras vilja. Däremot har jag hört en och annan som vägrar låta sina pojkar gå i klänning ens när de har det önskemålet. I två-treårsåldern brukar prinsessklänningar gå hem väldigt fint hos både pojkar och flickor. Glitter och klara färger är barnfavoriter oavsett kön.
    Inte bara föräldrar, räcker att barnen kollar på barnkanal och ser reklam för div. leksaker. Kommer tv reklam om en ny Barbie så är det alltid väldigt rosa och 2-3 flickor som leker ihop. Barnets slutsats barbie är för flickor, har du barbietryck på tröjan så är det en tjejtröja osv. Jag har själv en son som har haft en hello kitty period, då närmaste tjejkompisen hade sin. Visst kunde han få en kitty t-shirt osv. på förskolan åker både prinsessklänningar och älvvingarna på när dom leker. Men det är barnen själva som väljer det, och jag som förälder tycker det är komiskt och tar väldigt lätt på det hela, jag ser snarare att barnen har det roligt och det glädjer mig. Så jag är absolut inte emot det, men det ska vara av fri vilja. Jag hade skolkamrater som fick gå i sina bröders ärvda kläder, tyvärr blev hon mobbade för att dom hade fel klädsel, men föräldrarna såg det ekonomiskt. Jag har hör barn som kommenterar varandras kläder redan på förskolan, att jackan pojken bär är en tjejjacka för han lillasyster har en sådan osv,
    Jag ser bara inte vitsen med att vara så drastisk och klä en pojk i klänning bara för att få uppmärksamheten av omgivningen. Om man vill göra en skillnad och kalla sig feminist för den sorts agerande så tycker jag man fått fel uppfattning. Det finns betydligt mer och vettigare saker man kan göra för att få en skillnad i samhället eller bidra med något, än sådant trams.
  • beccagranen
    PolyPond skrev 2012-08-23 12:11:21 följande:
    Ja, det är för jävligt att kanaler kan kringgå våra lagar om reklam för barn genom att sända utomlands ifrån.

    Barnen kommer tyvärr även att uppfatta att du ser deras utklädning som komisk. Det är bara ett av alla sätt att kväsa den fria viljan.

    Varför tror du att det handlar om att vilja ha uppmärksamhet.Ingen jag känner som låter barn ha på sig vad som helst är ute efter uppmärksamhet. Tvärtom vill de att det ska passera obemärkt.

    Och varför kan inte detta få vara en av alla de saker man som feminist står för? Det du anser vara trams omsätter trots allt vansinnigt med pengar och renderar massor av föreställningar.
    Vi talar fortfarande om två skilda saker. Att LÅTA BARNET klä sig efter eget tycke eller som förälder klä barnet tvärt emot våra normer för att få en reaktion. Och ja jag tror absolut det handlar om att få en reaktion från omgivningen när man klär en 1-2 åring i en klänning.Visst är det ärvda kläder och man anser att lillebror kan allt ha syrrans tunika så fine, men att gå till affärens "flickavdelning" och medvetet välja ut en typiskt "tjejig" klänning för att sedan klä barnet som inte har egen talan är enligt mig tramserier. Om man nu är emot uppdelningen, så borde man inte stödja det hela genom att köpa dessa kläder. För mig är kläder inget annat än något man har för att skydda kroppen. Sen om barnet vill uttrycka sin personlighet genom att ha tryck med sitt favoritband, färg eller figurer så är det helt okej för mig. Jag ser inte vad man vill uppnå, rätten för båda könen att gå i klänning utan en rekation? På vilket sätt skulle det vara viktigt? Lägg mer energi på viktiga jämnständighetsfrågor, och ska man ta upp kläder i det så borde det istället vara att få bort alla sexuella plagg som är anpassade från +4-5års ålder, för vilken femåring har användning för vadderad bh, eller pumps med höga klackar, trosor som det står hot på rumpan osv. 
Svar på tråden Min pojkvän går i klänning för att jävlas!