Min pojkvän går i klänning för att jävlas!

Det är fina ord, och det är fint att du ger möjligheter... Men varför tar ni inte dessa möjligheter själva?

Dessa möjligheter ni ger skadar mer än det gagnar, jag pratar om era barn nu, det skadar alltså era barn, men ni ser det som möjligheter...

Jag undrar fortfarande över det jag skrev ovan... Om jag gav dig möjligheten att inte bära något på ditt arbete eller annat ställe för att  ge dig en möjlighet att "lära" dig, hur det är att gå utan kläder offentligt. Skulle du ta den "chansen" då? eller skulle där uppstå någon märklig anledning till att du inte skulle göra detta.

Nej! jag skulle varken vilja se dig naken, eller på riktigt uppmana dig att gå naken... Men frågeställningen som sådan tycker jag är lika viktig som att en pojke ska ha klänning, bägge anses vara oriktigt ur ett socialt perspektiv, bägge skulle rendera i en situation inte så behaglig för utövaren. Bägge är ytterligheter på sitt sätt...

Så... Ge mig ett ärligt svar: Skulle du? Skulle någon annan? om svaret är ja, varför ser vi inte mer naket folk då? Det borde väl troligen komma några nyhetsnotiser om detta?

Vet du vad som (jag gissar här) skulle hända om jag började åka till jobbet i Bikini (eller för den delen klänning).... Först av allt skulle jag nog bli stoppad av polisen... Säkerligen många gånger  För det andra är det en överhängande risk för att jag på ett eller annat sätt skulle förlora jobbet, antingen genom att bli sparkad eller utfryst och mobbad så jag blev tvungen att sluta... Detta är vad som skulle hända mig av vuxna människor, Vad tror ni barn gör som saknar vissa hämningar när det gäller känsloyttringar?

Jag är ledsen, men jag tror om ni håller på så här, kommer ni att vara några riktigt ensamma gamla mammor när era dagar börjar närma sig sitt slut. Inte för att ni hade fel, utan för att ni ihärdigt utan tanke på andra påtvingar någon en roll de fortfarande inte är mogna att ta...  Eller de ens inte har tagit en ståndpunkt till...

Men det lär tiden utvisa, i ett sådant scenario finns två förlorare, en gammal ensam mamma som kämpat förgäves och ett vuxet men fu**ed upp barn, ilsket på sin mamma och samhället... Vad detta arga barn väljer att göra kan man ju bara spekulera om...

Vill ni förändra, gör det... men låt er själva bli offren om något måste offras....

Natt/Natt 

En människa som känner sig som tjej lär nog känna sig som det vare sig hon kallas för hen, han eller hon. Varför inte lära ett barn samhällets språk samtidigt som man predikar acceptans för det som bryter mot normen?

Det är väl klart att det är mer feminint med kjol/klänning än med byxor! Byxor kan dock vara lämpliga på kvinnor i vissa sammanhang, t.ex. till häst eller när man går i oländig terräng (skyddar mot sår på benen samt myggor och andra kryp) eller sysslar med någon sport. Då är en lång kjol ivägen. Säkerligen var det också dessa prakiska skäl, som gjorde att långbyxor på kvinnor blev accepterade. Men en klänning på en man fyller ju ingen som helst praktisk funktion.

Nä, inte byxbärande kvinnor i allmänhet. Många byxbärande kvinnor har avsevärt mycket mindre buske än kvinnor i kjol på 50-talet hade. Men även de mest manhaftiga hjulbenta av biologiska kvinnor med mansidentitet blev som de blev utan att kallas den eller hen eller det.

Oavsett genustänk fattar jag inte varför man sätter på opraktiska flickkläder på en pojke. Tvärt om har för mig en högre logik.

  Hade det varit ett stort problem att ha byxor när man har pung, så hade inte seden att män ska ha byxor uppstått nästan överallt på jorden. Hör du ofta män klaga på detta..?

Alltså, om man tittar på hur utvecklingen har gått mot allt manhaftigare kvinnor, så hade det kanske varit bättre om det aldrig blivit socialt accepterat med kvinnobyxor. För gränserna flyttas ju hela tiden. Det kallas "the slippery slope".

Trots att jag är emot invandring som företeelse, så kan jag med hjärtat och känslorna förstå de svenska män som hämtar en hustru åt sig i Asien. En söt, spenslig, trevlig och feminin tjej, som klär sig kvinnligt och är pysslig och barnkär. I stället för som många svenska kvinnor har blivit nu: stora och feta, GÅR som en karl och STÅR som en karl och SITTER som en karl i sina långbyxor med gylf och gymnastikskor och snaggat hår. Dominanta och aggressiva och högröstade...

Vad är det för fel med att kvinnor får vara kvinnor och män män - med tydliga skillnader i klädsel och uppträdande, så att de lättare känner igen varandra som det motsatta könet och kan tända på varandra..?  

Det var Polypond som sa att byxor gjorde det för varmt om pungen i varma klimat... 

Ja, alltså, jag förespråkar verkligen inte att kvinnor ska se ut som blonderade bimbos HELLER! Jag har absolut inget gemensamt med sådana extremt utseendefixerade kvinnor heller. De är så att säga den andra extremen av skalan, där de kraftiga, mörkröstade, snaggade, snusande kvinnorna befinner sig på den ena änden.

Jasså det säger mer om folk än om dig? Så du menar med andra ord att det är fel på alla som inte tycker att barn ska kläs på det vis du vill? Det var storsint och rationellt av dig :)

...och det var inte så att du bytte ideal, EFTER att du insett att du inte är lika attraktiv som kvinna, som Dolph Lundgren är som man..?  

För att denna typ av feminister sätter upp dessa "könsöverskridande" personer (av båda könen) som ett ideal. Och propagerar för att vi alla ska uppfostra våra barn åt det hållet. Alltid när man säger att man är emot detta, så kommer bimbobilden upp - som om det skulle vara så vi antifeminister skulle vilja se våra döttrar när de blir stora.

Lägger upp några foton på kvinnor, som tydligen klarar av att vara både feminina och utomordentligt vackra utan att vara bimbos. Vad hade de vunnit på att deras mammor uppfostrat dem till att klä sig och uppföra sig mera som män..?

För den som är övertygad nazist är det inte så konstigt att vilja klä barnet i uniform och för den som är övertygad genusfascist är det inte främmande att vilja klä sin pojke i klänning.

Det handlar, om du inte förstod det, om det felaktiga i att föräldrar använder sina barn som politiska spelpjäser, inte huruvida en naziuniform kjol, kommunistuniform eller rymddräkt är mest upprörande för omgivningen. 

Halmgubbeargument.

INGA småpojkar ber om att få gå i kjol!

Vidare ska en god förälder vägleda barnen. Om ett barn vill gå till skolan i kalsonger är det föräldrarnas förbannade plikt att rädda barnet undan detta sociala självmord. När ungen är utflugen kan hen klä sig efter eget behag, men föräldrarnas jobb är inte att ge barnet 100% frihet utan den sundaste vägledning de kan utifrån sina förutsättningar.

Att låta sin pojke gå till skolan i flickkläder om denne nu skulle vilja det (en incident så sällsynt att den är statistiskt ointressant) vore föräldraskap bortom all kritik. De sociala konsekvenserna kan inte förutspås av ett barn så som det kan av en vuxen.

Fruktansvärt undermåligt föräldraskap. Som tur är så är det extremt få människor som är så olämpliga som föräldrar