Min pojkvän går i klänning för att jävlas!

Det håller jag inte med om. De områden där män har sämre villkor lyfts sällan upp, men att det skulle hävdas att saker och ting är mäns fel är inte rätt uppfattat. Jag tror du blandar ihop det strukturella förtrycket med individer här. Strukturerna med patriarkat (till exempel) upprätthålls av BÅDE män och kvinnor.

Saken är den att de nedärvda egenskaperna inte behöver förstärkas. De kommer att finnas där ändå, oavsett hur du förhåller dig till dem. Det finns därför ingen fara i att försöka förändra roller: Det biologiska kommer att bestå ändå.

Det går inte att säkerställa att mitt barn inte påverkas av mina förväntningar. Det är inte i alla avseenden lämpligt heller (jag kan till exempel tänka mig att förväntningen att själv städa sitt rum är en ganska bra sådan). Däremot kan jag arbeta med mig själv för att försöka se vilka förväntningar jag har på mitt barn, vilka som beror på kön, och utifrån de insikterna redigera mitt beteende.

I Sverige har vi ju arbetat bort sådana förbud. Däremot förekommer de flitigt runt om i världen och ännu mera i form av normförbud, som inte är egentliga förbud utan mera påtryckning av samhället (vilket kan vara nog så effektivt).
Intressant är ju till exempel detta med att yrken tappar i löneutveckling när det blir mycket  kvinnor på posterna, eller att män sällan väljer yrken som sjuksköterska eller förskollärare.

Jag håller inte med om att det är lättare för kvinnor att avancera i samhället. Män väljer fortfarande män och kvinnor gör också det i väldigt hög utsträckning. Begränsningen hos männen ligger snarare i att de inte gärna får lov att inte göra "karriär".

Eftersom det bevisligen är så att likar väljer likar, så är jag för kvotering.

Somliga saker blir inte mera sant för att man upprepar det flera gånger. Den här stadsfeminismen som många talar om just nu är en konspirationsteori som bara existerar för att män varit dåliga på att lyfta fram sina intressen.
Det är så typiskt att gå på den grupp som lyckats flytta fram sina positioner istället för att försöka få fram sina egna frågor på egna meriter, trots att det vore mera effektivt.

Vi är en stor skara feminister som mer än gärna debatterar för att göra mäns värld enklare, men det är helt fel väg att gå att angripa OSS för att samhället är ojämställt. Utan oss hade det varit ännu värre.

Jag känner inte igen de här stödåtgärderna som du hävdar att vi tjejer ska ha ifrån mitt eget liv. Vad är det för stödåtgärder som jag skulle kunna ta del av, tänker du? Däremot har förväntningar på hur jag skall vara hindrat mig i många avseenden (men det är inte unikt för kvinnor).
Ja, vad är det som hindrade mig från att bli, inte byggnadsarbetare, men väl elektriker? Det var knappast brist på möjligheter (hade alla hemifrån), intresse eller fallenhet. Däremot förväntades jag aldrig vara intresserad. När jag insåg hur kul det var var det liksom redan "för sent", då stod jag på en förskola, utan att någonsin ha tyckt om barn.
Förväntningens makt är oerhört stark.

Det är ingen av dem faktiskt. Vad det har med saken att göra.

Jag håller med om att mansjourer behöver få mera resurser, men jag uppskattar inte att bristen på detta skylls på feminism. Det går att ta pengarna från hockeyn också.
Sabuni har vad jag vet till och med uttalat att hon INTE är feminist.

Jag är missnöjd över att jag växte upp i ett hem med hur många möjligheter som helst, men att jag aldrig introducerades till dem, så som man gjorde med min bror. Jag kan leva med att det är så, men jag tänker inte föra över den könsrollsidén till mina egna barn.

Det är inte lätt att ta för sig om man inte förväntas göra det heller.Jag har detta mer än många andra kvinnor, men är inte dummare än att jag förstår att de håller tillbaka sig själv för att de lärt sig att göra detta. När det förhåller sig så, behöver de som tar för sig en massa också lära sig backa lite.

Nej.

Genererar? Har du sett en kommunal fritidsbudget någon gång?

Du får ursäkta, men jag finner inte källor som denna trovärdig.

Vid namn, i regel.