hur orkar man?

jag måste skriva av mig bara.
har haft en ganska infekterad relation till min dotters far i ungefär två år nu, allting eskalerade när han träffade sin tjej. vi har varit en omgång till familjerätten där vi upprättade ett umgängesavtal som har funkat ganska bra fram tills nu.

pga att min skola kommer krocka med tiden ville jag ändra den men fick tvärnej och ett argt mail om hur dum jag är etc etc.

idag hämtade jag vårt barn och fick av henne veta att hon hade löss, hon började skolan denna vecka.
hade helt missat det och skäms jättemycket för det.
fick då ett argt mail återigen om hur lat jag är och hur jävla dum jag är som missar en sån sak.

såhär är det mer eller mindre alltid,
mail med personangrepp. och jag orkar bara inte längre.
jag blir jätteledsen, det tär på mig att få höra hur värdelös jag är.
så idag fick min dotter se mig ledsen pga hennes pappa.

hur ska jag orka det här?
och vad kan jag göra?

jag är skyldig att informera honom om allt som har med vårt barn att göra men när jag mailar blir det ofta svar som direkt kränker mig som person.
när vårt barn har velat ringa honom så har han anklagat mig för att använda barnet som en slags mellanhand?

det är så jävla jobbigt bara.
ska ringa familjerätten imorgon och säga att jag inte orkar mer.
jag kan inte träffa dom här människorna när jag lämnar. jag orkar inte.

hur fan orkar ni andra som blir påhoppade och motarbetade mer eller mindre hela tiden? 

Man bara fortsätter . Som skilsmässobarn (vixen idag) så är mitt råd till dig att bara bitta ihop försök vaa trevlig, skriver dom något kräbkande ingnorera och fortsätt bara vaa trevlig. Som barn tar man ganska stor skada av att föräldrarna är osams kränker varandra osv. Tänk på att ert barnnär end el av et båda. Kränker du honom kränke du barnet. Barn tar åt sig. Och skulle ni senare ha vårdnatstvister så framställs du inte mogen ifall du kränker honom. Ta inte åt dig av det han skriver eller säger. Min son hade springmask mer en 1 vecka innan jag fatta vad det va. Ochdå va det min farmor som sa det. Första barnet så kan inte alla symptom en på allt barn får, och desutom ar det inte så farligt lite medicin så är det klart samma med löss. Min pappa missa mina löss som barn när hi hade vart utomlands min mamma märkte inte heller efter jag kOm tillbaka. De va min mormors dåvarande man som märkte och sa till. Mina föräldrar var inte sämre för det

Försök bara vara den vuxna och mogna. Sjunk ibte till hans nivå. När din dotter blir äldre så är det dig hon kommer känna trygghet hos. Spara alla hans hot och allt on de kommer på mail. Det kan du senare andvända vid eventuella rättegångar osv. Han förstår bog inte att han skadar mer erat barn en dig. Eller så är hämd mer viktigare för honom. Ingnorera honom, visa dig inte sårbar inför honom. Ingen kommer ta ifrån dig ditt barn ifall du är en bra mamma och ger ditt barn ett tryggt hem. ( ekonomi spelar ingen roll) seb kan du ringa soc och be om hjälp inte att ta ifrån honom barnet men att ni inte kan komunisera och det skadar erat barn. Du framstår då som mogen och ansvarig. Det krävs extremt myckett för att barn ska bli omhändetagna ( egen erfarenhet) så oroa dig inte för det.

Han värkar omogen och Hans beteende leder bara till mer avstånd mellan han och eran dotter. Tycker värkligen synd omnbarn som hamnar i kläm. Va du en toppen mamma och ge henne överöstat med kärlek så att hon aldrig tvivlar på att det är henne det är fel på. . Jag hoppas att det värkligen går bra för er . Men som sagt va bara en bra mmamma så kommer allt att gå bra, vill han vara ett röttägg så får han vara det. Det kommer han att betala senare i livet för en vaker dag. Sattsa din energi till att ha god relation till din dotter det behöver och förtjänar ni båda två. Och säger det igen soc tar inte ifrån ett barn från en bra förälder. Lycka till

Man orkar genom att utveckla förmågan att låta det "rinna av en som vatten på en gås". Den förmågan kan dock kräva ett par år i terapi om man har levt med detta länge och/eller har en tendens att ta på sig pålagd skuld (som andra hittat på/försöker lägga på en).

www.dn.se/insidan/insidan-hem/skulden-har-tva...

Försök få till lämning/hämtning på skolan iaf..SKÖNT är det!

Åh vad jag lider med dig TS. 
Har varit i samma karusell i ett antal år och i dagsläget fungerar det faktiskt bra.

Jag håller inte med de som säger att du ska bita ihop.
Du ska inte behöva ta sån där skit.
En mogen och sund människa vill väl inte att ens barns mamma ska må dåligt?
Det påverkar ju faktiskt hans barn när du är med det?

Jag tycker du ska kontakta familjerätten eller någon annan och kräva att ni ändrar så att lämning och hämtning sker via fritids eller någon kontaktperson. Kan dom inte ordna det, kanske du kan prata med en vän eller familjemedlem som följer med många av gångerna som stöd.

Sen tycker jag gott och väl du kan visa hans mail för familjerätten och om dom inte tror dig.
Det är ju inte meningen att du ska behöva ta skäll och känna dig kränkt på det där viset!

Ni behöver inte tycka om varandra men för barnets skull bör ni behandla varandra med respekt.
Det är ju trots allt barnet som kommer i kläm och får lida.

Hoppas verkligen det löser sig för dig, vet precis hur tungt det där är och man kan bara inte leva så! 

tack för ditt inlägg!
jag ska kämpa för det, jag orkar verkligen inte ha det såhär längre.