Med tanke på att de flesta förskolor har väldigt stora barngrupper hade jag egentligen hellre valt en dagmamma första tiden för min dotter. När barn är små mår de bäst i mindre grupper, det är jag helt övertygad om. Men tyvärr bor jag i centrala Stockholm och här är det brist på dagmammor och lång kö. Här i Stockholm samarbetar de kommunala dagmammorna i stadsdelen där jag bor, så de och barnen träffar varandra några dagar i veckan. Toppen just när det gäller sjukdom/semester att barnen är bekanta med de andra vuxna... Sedan beror väldigt mycket på den enskilda dagmamman. Jag gick själv hos dagmamma som förvisso var supersnäll, men inte särskilt engagerad i lek och utveckling, utan det var ren barnpassning. Vi var ute själv och lekte i trädgården och jag fick t.o.m. följa med henne när hon spelade Bingo! Så är det nog inte riktigt idag, men just det senare fick mina föräldrar aldrig veta eftersom det var vår "hemlis". 
Jag är övertygad om att större barn, från ca 3 år, ibland yngre, kan ha stor behållning av förskola. Jag var själv ville verkligen gå på dagis, men det var brist på platser. Sedan började jag "lekis" och stormtrivdes. Jag hade nog verkligen varit ett dagisbarn, hade i perioder riktigt tråkigt hos min dagmamma som hade få barn och en period bara barn som var yngre än mig... Och som sagt, på förskolan finns en läroplan, där arbetar pedagoger, jag det är en HELT annan sak.
Vår dotter är 14 månader och har precis börjat dagis. Det känns bra, men hade jag fått välja hade jag valt en bra dagmamma eller så hade jag gjort barngruppen drastiskt mindre. Eller skjutit på starten. Nu får vi kompromissa på grund av omständigheter.