mymy skrev 2012-08-29 13:49:04 följande:
Jag stöttar hellre än att inte göra det. Att personen sen "drev" med oss andra gör ju denna person rent patetiskt. Men jag stöttar hellre som sagt, än börjar misstänka personen för "troll" för OM det hade varit sant så var det ju så hemsk. Vi som varit med om det förstår precis känslan, hopplösheten, hjälplösheten osv.
Kram till dig! Jag tycker du är fantastisk!
Maskrosbarn skrev 2012-08-29 14:04:59 följande:
Jag vet att folk är olika, och reagerar på olika sätt...ingen kan säga var som är rätt eller fel.
Som tex, när nån närstående dör.
Du kan gråta och vara helt utom dig.
Du kan var helt tyst och inget säga alls.
Du kan låtsas som att allt är som vanligt (för att det är för jobbigt)
Du kan bli så fruktansvärt arg.
Ingen av dessa(finns fler) är rätt eller fel sätt att reagera, betyder inte att man inte sörjer
och är jätteledsen bara för att man kanske inte visar det.
Men när jag läser trådar här(som hon i helgen) där hon ena stunden låter....(överdriver nu)
-buhuhu, det är så synd om mig, vad ska man göra? Kan ni hjälpa mig? Vem ska man ringa?
Och andra stunden, när man får råd, tips, stöd...ja allt man bett om...låter...
- Nej, men det är jättebra med mig, jag klarar mig, är inte så farligt egentligen. hihi...=)
(speciellt med sina smilisar efteråt)
För att sen vilja ha sympati igen, men när hon får det så då behövs det inte...hon har det jättebra med sin snälla pappa...han är bara lite full ibland.
Då börjar man undra...självklart.
Som sagt, man kan reagera väldigt olika...men ibland finns det nån måtta.
Så känner jag iaf...
Men vet man något om hur människor fungerar tycker man inte det är särskilt konstigt.
En människa som blir utnyttjad av den enda i världen som hon litar på agerar inte alltid helt logiskt.
Ett barn älskar sin förälder oavsett hur hemskt det blir behandlat. Att TS därför börjar förmiska det som skett då folk uttrycker sin förskräckelse å hennes vägnar är inte det minsta underligt, det är tvärtom snarare en ganska normal reaktion.
