Hur många är det egentligen som känner sig fullkomligt nöjda med sitt liv? Gör du det? Eller finns det saker som du skulle önska att de vore annorlunda? Vill du ha något mer ut av ditt liv? Vad behöver man i livet för att det ska anses vara bra?
***
Jag är väldigt nöjd med mitt liv utan att känna att allting står still. Jag har man, barn och hus. Vi har jobb och bra ekonomi. Men jag har ändå lite mål framför mig som jag strävar att uppnå...
***
Jag är också nöjd med mitt liv, jag har man, barn jobb, inget hus, ingen bil, och ingen bra ekonomi, men jag klarar mig, och det gör mina barn också. För mig är livet en "föreställning", där varje dag jag kan vakna, blir en ny utmaning.
Mitt enda mål är att leva, så gott det går. Att se en annan människa le, gör mig gott. Att se en annan människa må dåligt, gör mig så ont.
Jag mår oxå bra, men finns väl alltid saker man skulle vilja ha annorlunda?
Jag längtar tex efter att bli gravid igen, skulle vilja hitta ett hus och gå ner X antal kilo. När man klarat av detta så är det väl något annat man drömmer om istället..
Jag är fullkomligt nöja med mitt :) Hade fast tjänst på ett jobb utan utb, började plugga till uska/skötare! Sa upp mig fick sommarjobb o nu fast tjänst på ett boendestöd samt vik på hvb-hem vilket ja älskar, kom in på högskola o ska plugga vidare nu specutb psykiatriskötare! Har 3 barn, hund, fina bilar, underbar man som delar allt med mig tex städ, matlagning, vakna nätter ja för mig den perfekta :D vad mer behöver man??
Jag är otroligt nöjd :) Har fast jobb på mitt drömjobb, har världens underbaraste sambo, har min absoluta drömgård, en fantastisk hund, alla är friska, god ekonomi och barnlös :D
Nu drömmer jag bara om det perfekta bröllopet ;)
Är också nöjd. Har mitt drömjobb (som jag fick direkt efter examen), sambo, 2 barn precis som jag vill, hus och bra ekonomi. Kan vara missnöjd med min lön. Den är visserligen bra men eftersom att jag jobbat på samma ställe sedan jag slutade på universitetet så är den för låg med tanke på mitt arbete och skulle kunna få en betydande lönehöjning om jag bytte jobb men jag trivs så bra så jag stannar kvar ändå.
Innan jag träffade min sambo så reste jag jättemycket och upplevde de äventyr som jag ville så jag var reda för att leva svenssonlivet. Det enda som jag känner att jag missat är att vi inte hann leva "välbärgat parliv i stockholms city" innan vi fick barn då jag oplanerat blev gravid innan vi hade hunnit börja njuta av våra inkomster.
Hyfsat nöjd. Mitt liv är som vårt hus - när vi fixat sovrummet ser man plötsligt det som behöver göras på altan. Men det är ju så livet ser ut.
Det enda jag tror att man egentligen behöver är att ha saker FRAMFÖR sig, saker man ser fram emot eller saker man planerar att göra. Annars tror jag att det kanske är lätt att man fastnar i en stillastående livssituation som man tröttnar på. Grattis till din utbildning, det låter som en spännande utbildning.
Jag är inte alls nöjd. Jag har ett jobb som gör att jag bara jobbar 10 timmar i veckan och ändå plockar ut en lön stor nog för att klara mig, jag borde vara nöjd men det är jag inte. Jag blir inte utmanad det minsta. Jag har inga intressen och vet inte vad jag ska kunna hitta på så jag får tillbaka lite livsgnista igen. Något måste göras för just nu sitter jag mest i soffan och glor på tv när jag är hemma. Är inte nöjd med att vara ensam med två barn som pappan nästintill skiter i och jag får ta alla fajter och alla sorg från barnens sida att pappan inte vill träffa dom.
Just nu sitter jag fast och försöker hitta vägar framåt. Jag lever bara en gång och det är inte så här jag vill leva!
Jag är nöjd med mitt liv. Bor med en fantastisk kille och vi väntar vårt första barn.
Det enda jag kan klaga på är att vi bor 40mil ifrån våra familjer vilket inte är idealet för oss. Och eftersom jag studerar och vi har en ganska hög hyra så har vi varken råd med bil eller att hälsa på familjerna särskilt ofta..