Anonym ("styvmamma")

Äldre 13 Sep 23:49

162 svar

får inte träffa min fästmans dotter för biomamman

Ursäkta för sammanhängande text, skriver från mobilen! Jagg blir så arg!! för ett halvår sen så blev jag tillsammans med min nuvarande fästman. Kan tillägga att vi träffats innan och haft på "G". Men det blev inget då, vi var så unga. Och då får ca ett halvt år sen så träffades vi hemma hos min syster som vi känner båda två. Både han och jag kände hur det klickade direkt men "problemet" var att han redan hade en tjej och de väntade barn. Han bestämde sig rätt så fort för att lämna henne och fortsätta med mig. (Jag vet, det var mycket möjligt förjävligt gjort mot henne, inget jag vill ni sitter o predikar om, man kan inte styra sina känslor, right?) Nu när deras dotter kommit till världen, ca 2 månader sen, har han varit o hälsat på dem några gånger och när han varit där har han sagt typ "ja då tar jag med mig -anonym- hit nästa gång så hon får träffa min dotter" men då har hon kläckt ur sig som att "nä du tar inte hit den idioten" och "jag hatar henne", mig då alltså. Nu eftersom hon inte ammar dottern längre vill min pojkvän ha henne över natten nån gång. När han frågade det så sa hon att det fick han gärna ha men han fick inte vara här hos mig med henne. Jag har också en dotter sen tidigare. Samtidigt som jag kan förstå att hon "hatar" mig, fast hon aldrig träffat mig, så förstår jag ändå inte hur hon kan säga så. Hur hon kan förbjuda min pojkvän att få ha sin dotter här. (han bor i princip här). Jag menar, tror hon att jag aldrig ska få träffa den lilla? Jag undrar om hon får göra såhär. Jag är ingen okompetent människa med tummen mitt i handen, ingen opålitlig människa, jag vet vad jag gör och jag är ansvarsfull och en ordentlig människa. Så jag förstår inte alls detta. Min fästman tycker ju också att detta är jobbigt, för han vill ju ha sin dotter här. Hur ska han agera tycker ni? Hjälp mig/oss!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-09-14 11:23
det handlar inte om att JAG ska knyta an till barnet, det frågan i det hela är, var att om mamman FÅR göra såhär, nu tänker jag längre framåt, när det är dags för min pojkvän att ha sin dotter, om hon får lov att förbjuda honom att ta hit flickan? Det var nog ingen som förstod min fråga egentligen och jag var kanske väldigt otydlig med det. Hemskt vad alla har egna uppfattningar om hur allt ligger till i vår situation egentligen.

Och ni som frågar hur jag tänker angående min egna dotter, ja, vad kan jag säga? Jag lämnade iväg henne på övernattning redan som 3 mån. Är jag en hemsk morsa nu? Idag har jag världens gladaste o goaste tjej här hemma, som älskar mig gränslöst och jag henne. Och ja, hon fick träffa min fästman rätt så fort, något fel med det? Hon har fått träffa så många människor redan i sitt liv, och det är jag glad över! Nu är hon ingen förskrämd liten unge som bara ska sitta i mammas knä, även om hon föredrar det, så tyr hon sig snabbt till andra människor. Alla som känner henne älskar henne och det syns att hon älskar dem!
Vad gäller att jag ska tycka synd om mamman i detta fallet så tyvärr kan jag inte det. Ni får kalla mig osympatisk och allt det där, men ni vet ju inte hellee vad jag varit med om. Min dotters pappa lämnade inte mig, jag lämnade honom, för han visade sidor jag aldrig sett hos honom innan. Ja, han slog mig. Gravid var jag. Och nu tänker ni "hur kunde hon skaffa barn med någon som slog henne?". Jag var redan gravid när han började slå mig. Aldrig visat de sidor tidigare, utan tänkte väl att nu när jag var gravid då var jag fast med honom ändå. Jag polisanmälde allt men det gick inte vidare för att "där finns så många andra liknande fall" och "han hade inga polisanmälningar på sig innan som påvisade misshandel". Pappan ville inte ha med oss att göra, för han trodde inte att barnet var hans, men när vår flicka kom till världen så skulle han ha henne varannan vecka trodde han med en gång. Så snälla ni, säg inte att jag ska tycka synd om mamman. Mamman och min pojkvän har en "bra" relation, hon hatar tydligen inte honom för vad han gjort mot henne, men mig som hon aldrig träffat hatar hon.

För sista gången, frågan var om hon får lov att förbjuda honom att ta hit flickan när det väl är dags?

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 14 Sep 00:18

#5

Sunshine808 skrev 2012-09-13 23:58:42 följande:

1. Man styr inte sina känslor men handlingar, 2. Varför skulle du komma hem till henne? Ni gjorde så att hon blev ensam mamma, hon har nyligen fått barn och är sårbar. Det är hennes hem, du har ingen rätt att sätta din fot där om inte hon går med på det. 3. Du förstår inte varför hon säger så? Hon har hormoner, det är stort att få barn och att sen ryckas ifrån sin man och säkerhet det skulle få en att söka många saker.

1. Det håller jag med om! Men man kan inte vara tillsammans med någon som man tappat känslor för eller som man inte älskar längre. Det känns lika fel, tycker jag. 2. Jag sa aldrig att jag skulle åka hem till henne. Det vill jag inte, det var mest som min pojkvän sa för att se hennes reaktion tror jag. 3. Jag vet att det är väldigt stort att få barn, har själv en ettåring. Så jag vet. Men jag låter ändå min dotter träffa sin pappa och vara hos han och hans flickvän, min dotter måste ju få träffa sin pappa? Jag skrev att jag kan förstå att hon "hatar" mig, men hon behöver ju inte kalla mig idiot och säga att barnet inte får vara här. Det jag undrar är hur hon tänker det ska bli längre fram. Ska dottern aldrig få komma hit?

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 14 Sep 00:25

#8

Dragonball skrev 2012-09-14 00:17:44 följande:

Hon har just blivit mamma. Tagga ner. Jag lät inte någon hålla i min unge förutom pappan första tiden. Skulle klöst ögonen ur någon främmande tjej som skulle kräva att se mitt barn. Och jag är styvmamma så kan sympatisera. Låt det gå något år.

Jag kräver inte att få se barnet!! Klart jag vill träffa min fäsmans dotter men jag vet hur jag själv var i början med min egen dotter. Var kanske lite otydlig i mitt inlägg, men det jag undrade var hur mamman tänker längre fram? Även om hon nu som sagt "hatar" mig så borde hon väl ändå få låta mig träffa ungen längre fram? De är ju trots allt två om dottern, hon har ju ingen ensamrätt på henne.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 14 Sep 00:30

#10

Anonym skrev 2012-09-14 00:24:07 följande:

Varför skulle han överhuvudtaget vara hos dig med dottern? För det första är barnet för litet för att vara ifrån mamman ännu och för det andra är det väl han som ska lära känna sin dotter i första hand. Du får helt enkelt ta ett par steg tbx och vänta tills barnet blir äldre.

Han frågade henne om han fick ha henne, ja det fick han sa hon då? Jag tror det är upp till mamman att bestämma det själv om hon vill lämna iväg sin dotter eller ej. Nu hade han inte henne eftersom han inte fick vara här. Och när jag ficl veta att han frågat henne så sa jag också att jag tyckte det var rent för tidigt att lämna iväg. Som jag skrivit innan så är det ju klart jag vill träffa den lilla flickan, men kan helt klart vänta, hon lär inte minnas vårt första möte ändå. Undrar bara hur mamman tänker längre fram. Var kanske otydlig med det i inlägget.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 14 Sep 00:52

#13

Anonym (Mion) skrev 2012-09-14 00:39:09 följande:

När du skall få träffa barnet är väl det absolut MINST viktiga i denna soppan?

Hemskt vad alla här på familjeliv är duktiga på att vara nedlåtande och bli arga för minsta lilla. Du får gärna tycka att det är det som är minst viktigt, och det är det kanske. Min pojkvän mår ju också dåligt i den här soppan som du så fint kallar det. Men som du kanske läst innan så tillät ju faktiskt mamman att min pojkvän skulle ha flickan, så att lämna bort sitt barn har hon tydligen inga problem med, det är ju tydligen jag som är problemet, jag som aldrig ens träffat henne (mamman)henne, så hon kan inte döma mig för vem jag är.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 14 Sep 01:37

#16

HEMSKT RENT VAD FOLK ÄR #?%¥&$%*!!! Läs för fanken mitt inlägg en gång till! Jag ville inte ha en massa predikan om hur "skitigt" gjort det var av min pojkvän att göra så, men GJORT ÄR GJORT! Som jag skrev, man KAN INTE styra över sina känslor. Skriv inte att JAG ska sätta mig in i hennes situation, jag har haft det ännu värre med min dotters pappa än den här situationen. Men jag låter åtminstone han få ha henne nu! Det är just det jag undrar, om hon ska vara såhär alltid? Att inte låta deras dotter få vara hos sin pappa. Herregud vad ni är aggressiva, folk! Tagga ner är vad ni borde göra, bli inte så hysteriska!

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 14 Sep 12:30

#66

Litet My skrev 2012-09-14 12:26:34 följande:

Bara jag som inte kan se likheten mellan TS historia med sitt ex och Ts fästmans historia med sitt? Jag tycker inte ens det är jämförbart. Ts skriver att det fungerar bra mellan fästmannen och exet, det tycker jag är toppen i nuläget! Speciellt när TS fästman valde att göra som han gjorde.

Det var mest som jag skrev för att folk här tyckte att jag skulle tycka synd om biomamman, men jag kan inte eftersom jag känner att mim situation var snäppet värre.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 14 Sep 12:36

#69

Anonym skrev 2012-09-14 12:10:01 följande:

Jag måste få lov att fråga, VAR står det att TS fästman var otrogen?? Jag har inte läst det nånstans i texten, men jag kan ha missat nåt inlägg?

Tack! Nej han vart inte otrogen. Han avslutade med henne för att fortsätta det vi en gång påbörjade.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 14 Sep 12:55

#77

Furstinna skrev 2012-09-14 12:34:20 följande:

Ts: du behöver inte tycka synd om henne. Men om du nu gått igenom något du tycker är hemskt så borde du ju vara mer förstående tycker man? Min personliga åsikt är dock att hon har värre..

Ok, så du tycker det är bättre att man blir slagen och tvingas polisanmäla sitt barns pappa än att bli lämnad och ändå kunna ha en god relation och låta pappan träffa barnet utan att vara rädd för att barnet kanske blir slaget? Men det är ju vad du tycker.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 14 Sep 13:04

#83

Anonym skrev 2012-09-14 12:54:57 följande:

Han behöver inte alls rätta sig efter mamman. Han kan se till att få ett fastställt umgängesschema, antingen genom att ta hjälp av familjerätten för att diskutera med mamman eller genom att han stämmer henne. Han behöver inte vänta tills barnet är tre år för att få övernattningar eller för att få ha barnet hemma hos sig utan att mamman kan bestämma över det. Motsätter sig mamman det kommer hon ändå att tvingas ge med sig. Till en början med och när barnet är så här litet blir det troligtvis inte tal om övernattning, men han lär få dagumgänge utan mammans närvaro och med lite upptrappning även få övernattningar även om det inte blir så många nätter som en vecka i taget. Det där med 3 år är en sanning som florerar här på FL, men som i verkligen livet inte alls alltid är skrivet i sten. Mamman kommer inte kunna neka umgänge eller kunna styra över vilka som umgås med barnet på pappans tid.

Åh, tack! En som förstår vad den här tråden egentligen handlar om! Pappan träffar barnet regelbundet och det är inga problem. Mamman har ju till pch med sagt att det är ok att han har henne över natten, vilket jag tycker är för tidigt egentligen. Men det är ju deras val. Och det var det jag ville ha svar på, om han behöver rätta sig efter henne när han ska ha dottern själ och vilka dottern träffar då. Det är ju pappans val. Vad jag har förstått här så tror de flesta att ett barn bara har en mamma och inte en pappa. Utan man ska rätta sig efter vad mamman säger annars kanske mamman förbjuder pappan att träffa dottern helt. Tack för ditt förstående svar.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 14 Sep 13:56

#97

Anonym skrev 2012-09-14 13:34:31 följande:

Varför tycker du att det är för tidigt? Ditt eget barn var ju bara fyra veckor äldre när du lämnade iväg det?

Ja det var hon. Men hon lämnades också till min mamma som träffat min dotter var och varannan dag sen hon föddes. Inte till sin pappa.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 14 Sep 14:10

#101

Anonym (Mion) skrev 2012-09-14 14:04:00 följande:

TS: Hur ofta träffar din sambo sin dotter?

En gång i veckan, ett par timmar åt gången. Det är några mil att köra därför blir det bara en gång i veckan.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 14 Sep 14:41

#104

Anonym (Mion) skrev 2012-09-14 14:12:34 följande:

Inte mycket alls då mao, och på tok för lite tid för att en övernattning skall vara att rekomendera på ett bra tag. För ett så litet barn blir pappan ny varje gång han kommer.

Som sagt, det är inte jag som bestämmer när min pojkvän ska få ha sin dotter över natten.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 16 Sep 15:35

#136

Har inget behov av att träffa flickan som många tror att jag har. Och ni som säger att jag inte ska bry mig och att jag ska hålla mig i bakgrunden, ja, ni har rätt till en viss del. Men det är faktiskt min fästmans dotter, klart att jag bryr mig då. Dessutom kan jag ju inte låta bli att ha en massa tankar och funderingar när jag o min fästman faktiskt pratar mycket om det här och om framtiden, hur det kommer böi då.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 16 Sep 15:43

#139

Anonym skrev 2012-09-16 15:38:54 följande:

Jag förstår mamman fullt ut! Om det hade varit jag hade jag aldrig i livet velat att du skulle träffa mitt barn, hellre hade jag tagit barnet och flyttat all världens väg. Larvigt? Ja, kanske. Hur kunde du bli ihop med en man som väntade barn med sin tjej? Helsjukt agerande från din sida!!!

Hur? Ja, som jag skrev så fortsatte vi på det vi en gång påbörjade. Inte svårt att förstå, eller?

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 16 Sep 16:14

#141

Anonym skrev 2012-09-16 15:56:17 följande:

Jo, väldigt svårt att förstå. I alla fall för mig, jag skulle inte vara ett jävla dugg intresserad av en karl som har en gravid kvinna hemma. Tack, men nej tack skulle responsen från mig bli, även om vi hade påbörjat aldrig så mycket vid en tidigare tidpunkt.

Det är du det. Dina åsikter.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 16 Sep 16:43

#143

Anonym skrev 2012-09-16 16:21:02 följande:

Javisst är det min åsikt. En annan åsikt som jag har är att det fanimig inte skulle skada om också andra hade lite anständighet som fick dem att låta bli den där sortens riktigt dåligt beteende.

Anonym skrev 2012-09-16 16:21:02 följande:

Javisst är det min åsikt. En annan åsikt som jag har är att det fanimig inte skulle skada om också andra hade lite anständighet som fick dem att låta bli den där sortens riktigt dåligt beteende.

Jaha, så det är dåligt beteende att bli kär? Ja, han väntade barn med en annan, men det var ju inte BARA för mig han lämnade biomamman. Hade han älskat henne så mycket man ska så hade han ju inte lämnat henne för mig. Nu kom jag in i bilden och han fick enanledning att lämna.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 16 Sep 16:55

#145

Iam skrev 2012-09-16 16:48:44 följande:

TS. Det enda du kan eller bör göra nu är att se tiden an. Låt din sambo få knyta an till sitt barn, och sen har du och din sambo en öppen kommunikation om hur ni vill att allt ska utveckla sig. Gör upp en plan för hur ni vill ha det framöver vad gäller umgänge och hur det ska funka i familjen. När det väl kommer till kritan så kan inte mamman neka barnet sin pappa, och ej heller neka medlemmar i pappans familj att få vara delaktiga i barnets liv.

Ja, alltså jag hade ju aldrig fått för mig att följa med hem till biomamman. Det var ju min sambo som sa det bara, då även han vill att jag ska träffa hans dotter. Jag vet ju att dem måste knyta an och få allt att fungera, men ändå kan man ju inte sluta fundera över framtiden. Men jag vet nu att biomamman inte kan neka min sambo att ta hit sin dotter när det väl är dags. Och det känns bra, för honom, för var skulle han annars vara varannan helg sen? På hotell? Men tack för ditt svar.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 16 Sep 21:28

#148

Anonym skrev 2012-09-16 17:52:54 följande:

Jag pratar inte överhuvudtaget om att han älskade eller skulle älska sitt barns mamma, och jag tvivlar inte alls på att han blev kär i dig på nytt. Jag menar inte heller att man ska stanna i ett dåligt och/eller kärlekslöst förhållande, för det tycker jag inte att man ska göra. Jag tycker bara att det är ruskigt dåligt att bryta upp under en pågående graviditet och jag tycker att det är knepigt av kvinnor (eller män) att så huvudlöst ge efter för känslor på ett sätt som gör att man inte ens kan bete sig anständigt. Jag tycker att det är konstigt att människor väljer att göra så där, som du och han gjort. Jag har helt enkelt ingen respekt för kärlek som inte kan vänta och lustar som omöjligt kan tyglas till ett bättre och betydligt mer värdigt (för alla) tillfälle. Men nu är det ju som det är, och då tycker jag att ni i alla fall kan bärga er vad gäller krav och förväntningar. Eftersom din mans före detta trots allt verkar ha barnets behov för ögonen och samarbetar med pappan så skulle jag nog tro att hon också kommer att acceptera ert förhållande och din framtida roll i barnets liv om hon får vettigt med tid på sig att göra det. Jag tycker att du ställer dig frågan på tok för tidigt. Dags att odla ett tålamod.

Ååh orkar inte med såna som dig. Jag skrev att jag INTE ville att ni skulle sitta och predika om hur förjävligt det var att han gjorde så o jag gjirde såoch ditten o datten. Visst, jag kunde nog inte förvänta mig annat, MEN det var inte det som var sakfrågan.

Anonym ("styvmamma") Trådstartaren

Äldre 22 Sep 01:15

#158

fru Plupp skrev 2012-09-21 21:50:50 följande:

Kan du inte skaffa ett eget barn ? Låt hon ha sitt barn ifred. De behöver lugn och ro för att binda sig vid varandra backa och vänta några år. Jag tror ingen familjerätt skulle stå på eran sida förrän barnet blivit äldre.

äntligen 6 barns mamma <3

Skaffa ett eget barn? Har du inte läst allt. Och vad jag vet så är barn inget man "skaffar". Låter så fult att säga så!

får inte träffa min fästmans dotter för biomamman

INNEHÅLL