Kan det bli varannan vecka i TR?

Ja med tanke på att ni nästan har det du och att de skäl du ger här är sånt som ofta kommer vid en tvist. Din unge reagerar helt normalt men tror du inte det så låt pappan ha boendet och bli ug själv

För det första så är jag inte mamman.

Sedan så krävs det väl att  föräldrarna har ett bra samarbete för att växelvis boende ska funka?  Har faktiskt till och med för mig att de på familjerätten sagt att det är en förutsättning.

De har nästan växelvis boende. Håller pappan med om att barnet blir förvirrad av umgängen? Vad är problemet med samarbetet?

Vad felar i samarbetet då och varför inte ta upp sånt starten direkt så man får rätt förutsättningar direkt när man svarar?

Jag förstår om barnet är förvirrat som schemat ser ut nu, det finns ju ingen direkt logik i det som är lätt för ett barn att komma ihåg. 
Då kan det säkert vara bättre för barnet att veta att varannan vecka, hela veckan, är jag hos mamma. Och varannan vecka, hela veckan, är jag hos pappa. Byte sker alltid på måndagar.

Sen måste det inte finnas ett samarbete för att ha vv-boende. Det funkar bra med helt vattentäta skott oxå, så hade vi det i flera år. Det är såklart inte optimalt, men det känns som att ordet optimalt ändå är felplacerat i sammanhanget.

Vad är det mamman vill?  

Visst kan det bli så  i tr. Och att det tar en dag att aklimatisera sig är inget ovanligt. Bra om man ser till att vara närvarande psykiskt och stöttande i "övergången" sas. Är man själv stressad och "avig så märker barnet det.

Sen detta med samarbete. Vi har också haft i det närmaste vattentäta skott vilket inte varit något problem, särskilt inte när barnet blev så stort att det kunde tala för sig själv. Finns det ens någon definition på vad samarbete ska vara mer än att man följer avtal, vidarebefodrar post samt meddelar viktiga avvikelser som sjukdom/medicinering o dyl? Eller vad är det för samarbete som inte funkar?

Nej, han håller inte med.

Problemen är att det hänt att pappan hämtat/lämnat en halvtimme senare än avtalat, kläder försvinner på hans veckor och han vill inte byta umgängesdagar om det är något särskilt, tex ett kusinbarn på mammans sida ska döpas och barnet är bjudet till dopet.   Dessutom svarar han ofta inte i mobilen när mamman ringer och vill prata med barnet när barnet är hos pappan.

Att tiderna inte är exakta är inget skäl att inte ha växelvis. Inte heller att han vill ha barnet på sin tid och inte byta. Varför känner mamman behov av att prata med barnet under pappans umgänge? Kan de inte få ha det ifred?

Inget du skriver om är skäl att det inte ska bli växelvis boende.

Mamman vill att det ska vara som det är nu.  Inte mer umgänge. Hon tycker inte barnet är moget för det.De exemplen du räknar upp med att meddela viktiga saker funkar.  I alla fall om det sker via sms, telefonsamtal spårar lätt ur och blir bråk om allt möjligt.  Särskilt att pappan var otrogen medan han och barnets mamma var tillsammans, och flyttade ifrån dem och hem till den nya kvinnan.  Detta kommer upp väldigt ofta, trots att det var fyra år sen det hände.
   

  

Herregud, skulle vi ha bråkat om halvtimmar hit och dit hade vi inte fått göra annat. Mina bonusars mamma är ALLTID sen. Likaså om man ska se till kläder som försvinner, herregud en sommar fick vi köpa TRE par nya gummistövlar till ungarna för att mamman tyckte att det var roligt att plocka hem från dagis och sen vägra lämna tillbaka. Likaså med att byta dagar. Vad är det som säger att det VI ska göra är viktigare än det mamman vill göra med sina barn på sin vecka? Händer det saker i vårt liv på mammans vecka så brukar vi oftast bara gilla läget och gå utan barnen. Är det något speciellt som vi tror barnen kan tycka är hur kul som helst ställer vi en fråga, men respekterar om mamman säger nej. Anledningen till att vi gör det är för att vi lika lite vill att hon ska hålla på och boka in saker på våra veckor som hon vill ha med barnen på. 

Visst, det är irriterande att tider inte passas, och att kläder försvinner. Och jag kan förstå att det är supertråkigt att inte kunna ha med sitt barn på varje liten sak man gör. 
Men det är inte fog för att inte kunna ha varannan vecka.  

Vad gäller att inte svara.. Kan det vara så att barnet kanske inte vill prata med mamma?
Mina bonusar vill sällan prata med mamma på pappavecka, eller med pappa på mammavecka. Dom lever i det nuet dom har framför sig.
Annan anledning kan vara att om man hela tiden är där och gör sig påmind så saknar barnet sin andra förälder och kan därför inte riktigt komma till ro hos den förälder den är hos.