Att leva som en familj
Vet inte riktigt hur jag ska formulera mig men jag och mina två barn lever med en kille och hans son sen ett år tillbaka. Mina barn har inga problem med honom men hans son har svårt att släppa in mig.
Grejen är den att min sambo är tillfreds med att vi lever som två familjer medan jag tycker vi borde leva som en.
Tycker tex att om jag slutar tidigare på jobbet så hämtar jag alla barnen och vice versa. Lika på morgonen att den som börjar senare lämnar barnen för att de ska få så lite tid som möjligt på fritids och dagis. Såna regler har de ju på dagis och fritids med. Men sambons grabb får gå 7-16.30 månd till fredag medan mina barn är hemma mycket mer. Skillnaderna på hur barnen bemöts är stora. Hans son är mer med sin mamma än mina barn är med sin pappa och när alla barnen är hemma hjälps vi åt lite mer men när bara mina barn är hemma så sköter sambon sitt och jag får ensam ta barnen..
Det här har blivit ett problem för mig då jag så gärna vill att vi ska vara som en familj, kan aldrig planera nåt eftersom man aldrig vet när hans barn ska vara här heller.
Är det jag som lever i en rosa värld eller hur sjutton får man ihop dessa styvfamiljer????
Har försökt prata med honom om hur jag känner men han blir bara sur och tycker jag har fel...