Min äldsta var 5 (eller nästan 5) det året hon började åka riktigt bra, året innan hade hon bara "gått" på isen med skridskorna på men även det tyckte hon var kul.
MIn näst äldsta var nästan 6 när han började åka bra, året innan hade han vägrat åka skridskor med motivationen att det var halkigt på isen och varför skulle han åka skridskor när man kunde ha skor vid sidan om och slippa ramla.
Min trea ägnade förra vinters skridskobesök åt att försöka åka ikapp syskonen (han var då inte fullt fyllda 4), ramla när han försökte springa på skridskorna och sen ligga i 20 min på isen och vråla "dumma skridskor". Om han däremot tog det lungt kunde han utan problem hålla balansen och han är den som varit tidigast balansmässigt och motoriskt men skridskorna var hans första riktiga motgång, där han inte bara kunde direkt så hade han bara varit lite argare hade han haft nog med ilska för att smälta isen runt om sig :)
Så det handlar förutom balans även en hel del om tålamod och vilja :)