• Nicolew

    Det går så långsamt!

    Nu frågar jag mig igen: är jag verkligen gravid? Jag är nu i v 13+2 och mina symptom har är i stort sätt borta. Jag är lite piggare och mår inte lika illa. Jag tyckte för några dagar sedan att jag fått en liten kula men nu har jag antingen vant mig eller så är min mage inte lika svullen, det finns ju en liten kula men inte mycket alls...

    Jag tycker att detta är outhärdigt, det känns så märkligt att verken ha gravidsymptom eller mage. Är detta något slags mellanskede jag har hamnat i då ingenting händer? Jag är förstföderska och som alla andra också verkar vara är jag supernojig över missfall. Jag hade ultraljud i v 8+2 och då såg allt fint ut. Jag blev då lättad, men nu när det gått så lång tid, så börjar oron komma tillbaka igen! Är det någon som känner som jag? Vad kan man göra för att sluta oroa sig? Man kan väl inte springa till barnmorska var och varannan dag och be att få lyssna på hjärtat.. 

  • Svar på tråden Det går så långsamt!
  • katalysator

    Spökveckorna brukar det kallas, det är helt normalt! Jag hade inte ett enda symptom mellan vecka 9-10 och fram till vecka 18-19 när jag började känna första sparkarna Glad Platt som en pannkaka var jag till efter vecka 20, inte minsta antydan till någon kula innan dess här inte.

  • pralinen86

    Jag kände likadant i början av graviditeten. Mådde lite illa i vecka 9-12, sen hände i stort sett ingenting förrän jag började må riktigt illa i vecka 16-17. Jag som inte varit på något ultraljud förrän i vecka 19 började undra om jag inbillade mig att jag var gravid.
    Nu är jag i vecka 25 och tycker att det är så lång tid kvar till BF, men när jag tänker efter känns det dessutom som att det var nyss som jag var på ultraljud, så tiden går trots allt. =)

  • z86a

    du och jag är på precis samma linje. jag är i 13+0 lr 1 nu lite oskäker, jag har inte haft så mkt symptom överhuvudtaget.
    jag fick se mitt lilla pyre i förra veckan på 11+6 så jag vet att allt ska vara ok.
    men jag känner oxå lite av samma oro, men har läst en del att det ska vara så att man ska vara nöjd att man mår bra, för snart kommer det inte vara lika bra.... 

    är man riktigt orolig skulle nog iaf jag boka tid för eget UL på ngn privat klinik, ifall du inte orkar vänta till din bokade.

    jag har tid den 5 november, känns som en evighet. när har du  ?  

  • pralinen86

    Jag har hört att man inte riktigt vet hur ultraljud påverkar fostret och att man därför inte bör göra flera ultraljud om det inte är absolut nödvändigt.
    Ni har ju dessutom fått se att det är något litet som lever där inne redan, så länge man inte får ont eller börjar blöda mycket så är ju säkert allt som det ska.
    Var som sagt glad över att slippa alla jobbiga symtom och njut av att kunna använda "vanliga" kläder så länge som möjligt. =)

  • Nicolew

    Men z86a, vad kul att vi "ligger lika"! Är detta ditt första barn? För mig är allt väldigt nytt, som ni ju förstått. Jag har ännu inte fått någon tid till ett riktigt ultraljud, gjorde ett privat i v 8+2 ju men nu väntar jag på att få en tid till nästa! Ska bli spännande! Tänker du ta reda på könet? 

    Så intressant att höra om när allas magar började växa, vissa bilder jag sätt är magarna jättestora redan i v 13. Nu känner jag att jag är inne i den fasen då jag har stor mage, fast folk uppfattar mig som att jag ätit för mycket snask, och inte att jag har en bebis därinne, längtar tills när folk börjar undra på riktigt! :) 

    Tack för alla era uppmuntrande ord! :) 

  • z86a

    Ja första barnet. Ingen som helst syn på en gravid mage. Bara fläsk. Så lite nojig men många som sagt att d kommer ingen mage förens i v 20 typ så jag kan inget än att vänta o hoppas på d bästa. :) har bm den 2/10 så kan jag förhoppningsvis lugna mig. Är i v13+5 nu! Så det är ändå långt gående! Hur mår du annars ?

Svar på tråden Det går så långsamt!