82or som kämpar för sitt första plus
Här är också en 82:a som kämpar mot sitt första plus. Vi har försökt sen 2008. Efter att vi hade gift oss. Inget hände under dom följande 2 åren..och då började man fundera på vad som var fel i kroppen.
Vi tog kontakt med en privatklinik här i Göteborg som undersökte oss noggrant. Det hela reulterade i att dom kom fram till att jag har en smal passage i ena äggledaren men annars är det fullt normalt. Dock fick min man "domen" att han aldrig kommer kunna få biologiska barn. Finns inget liv i hans sperma.
Så¨vi skickades till Sahlgrenska för att ställas i donations kön. Och nu är vi snart framme vid första försöket. Har hållt på och sprayat med suprecur nu i 3 veckor...och i onsdags började jag med hormonsprutor. Jag som är nålrädd gillar det verkligen inte men det går.
om 2 veckor är det dags för ägglossningssprutan och sen äggplockning. Sen får man se vad som händer och hålla alla sina tummar och tår att det ska finnas friska ägg och att det ska kunna ta sig i min kropp..det är en lång resa men det är helt klart värt det...så ni som inte kommit så långt, hang in there, det är värt all tid och väntan om man verkligen vill detta...och det finns hjälp att få. Vanligare än man tror.
) i väntan på att komma fram i kön. Vi kommer göra det mesta hos en läkare i vår hemstad, men äggplock och återföring sker på Carlanderska. Känns skönt att saker är på gång.