Jag vill ha en trea, men inte maken.

Exakt samma situation här. Jag har hela tiden känt att jag nog vill ha ett tredje barn och min man har varit bestämd och sagt att han endast vill ha två. Jag inser att jag borde vara nöjd, men är det ändå inte. Har en flicka och en pojke, så det är ju inte där skon klämmer.

Men vad är det som säger att den som INTE vill har större rättighet i förhållandet än den som vill. Hur det än blir, så blir en av oss missnöjd. Jag tror att min make som inte vill kommer att älska ett tredje barn lika mycket som de andra två, men jag som blir utan mitt tredje alltid kommer att känna ett sting av missnöje då och då.

Det går ju inte precis att kompromissa i denna fråga, så hur gör man? Min minsta är 6 år snart och på de åren har min önskan inte ändrats. Jag har nyligen avslutat en treårig utbildning och önskan om ett tredje barn växer sig starkare igen.

Suck!

Tror inte att min man hade tyckt det var bättre att splittra familjen och att jag sen fick hitta en annan man som önskar barn. Mannen hade väl isf också hittat en ny och då är det kanske extra barn på köpet, eller så har hon inga barn sen tidigare och vill ha egna.

Så.....det är nog inte bara jag som ska tänka en extra gång utan även maken. Sen skulle jag aldrig tvinga honom att skaffa ett barn till. Men det är ju bra om man i vart fall kan diskutera saken.