• Anonym (Frustrerad)

    Snälla Hjälp

    Hejsan!

    Vi har en dotter på 2,5 år och hon är så fruktansvärt pappig, det är pappa som gäller till det mesta. Väldigt påfrestande för honom, hon springer efter honom alltid och har väldigt svårt att sitta och leka själv nån längre stund, har du något tips på vad man kan göra?
    Hon springer efter de vuxna på dagis också och har svårt att sitta själv och leka där med. 
    Sen när mest när pappa skäller på henne så blir hon så ledsen och typ hysterisk att hon kräker, vad ska man göra? Vi behöver verkligen alla tips och råd vi kan få på detta.....     Vad ska vi göra?

  • Svar på tråden Snälla Hjälp
  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Barn i den här åldern har i bästa fall fått en nära och bra relation till en eller båda föräldrarna. Det kan vara ganska olika hur beroende barnen fortfarande är av närhet och relation till de viktigaste personerna när de är 2,5 år. Men jag skulle vilja säga att det i grunden är ett positivt beteende när dottern vill vara nära er vuxna. Detta gäller även på dagis. Hon är ännu inte mogen att leka självständigt utan behöver en vuxens stöd i samvaron med de andra barnen och i sina egna lekar.
    Att hon blir ledsen när den hon vill vara med skäller på henne är ju inte konstigt och jag tycker inte att detta är en anledning att skälla. Hon förstår inte meningen med det och blir då så upprörd så att hon kräks, något som ni verkligen bör ta på allvar.
    Prata med pappa om att det hon behöver är någon som tar upp henne i famnen och låter henne vara med i stället för att bli utskälld. Om pappa inte alltid kan så kan ju du träda in och vara till tröst och ge henne trygghet så att hon utvecklas vidare till att bli en självständig liten flicka så småningom.
    Lycka till!
    Margit Ekenbark 

Svar på tråden Snälla Hjälp