Måste få veta hur ni haft det som förlösts två gånger och där det användes sugklocka vid första!

blev igångsatt  i vecka 36 med första barnet då jag var svårt sjuk i preeklampsi och man oroade sig för både mig och barnets hälsa. Eftersom mina värkar försvann under förlossningsarbetet , epiduralen tog inte som den skulle och jag svimmade av så förlöstes han med sugklocka och det blev väldigt dramatiskt av många anledningar.

Blev gravid igen på sonens 1-års dag och  jag födde nästa barn med enbart lustgas (ett krav från min sida)  och jag fick en fantastisk förlossning där jag skötte allting helt själv och var med i förlossningen på ett helt annat sätt.

barn nr 3 föddes åtta år senare och även den här gången födde jag med enbart lustgas och jag fick en drömförlossning. 

När första barnet föddes, avslutades förlossningen med sugklocka. För min del var den förlossningen en positiv upplevelse, från start till mål.

När det blev dags för andra barnet att komma ut ur magen, skulle jag sättas igång, eftersom fosteraktiviteten hade avtagit. Men bebisen låg i tvärläge och gick inte att vända, så det blev kejsarsnitt. Det var också en positiv upplevelse. 

Sugklocka med första. Barn 2 kom utflygande som en kanonkula.

Fick första barnet med snitt och andra med sugklocka för sex veckor sedan. Sprack en del och blir det fler barn lär jag välja snitt! Efter snittet mådde jag toppen. Det här är däremot det värsta jag varit med om...

Ettan tog med klocka efter att jag hållt på i 39 timmar. Hennes hjärtljud gick ner, hon hade bajsat o då drog de ut henne.

Tvån kom ut av sig själv, hann knappt in till bb. 

Min första förlossning slutade med sugklocka, sonen ville inte komma ner ordentligt i bäckenet och jag hade värkar utan knappt någon paus emellan men de var inte tillräckligt långa och kraftiga och gjorde därför inte mycket nytta.

Jag var utmattad och läkaren chansade på att lyckas sätta fast en sugklocka trots att han var så pass högt upp i bäckenet annars var det tvunget att bli kejsarsnitt.

Förlossning nummer två gick precis som den skulle, ingen sugklocka eller annat behövdes

Tack för alla svar! Känns något tryggare nu när merparten av er har haft det lättare andra gången...

Är för övrigt intresserade av fler historier :) 

1a barnet slutade med sugklocka efter en mycket utdragen förlossning på 34h. Det hände inte så mycket och jag fick feber, var grymt trött i kroppen. Tillslut såg de oxå att huvudet låg lite snett så det fastnade. 

2a barnet, där hade jag mycket värkar länge hemma men när vi väl åkte in tog det 4h innan tjejen var ute. Mycket lättare återhämtning  även om det gjorde grymt ont. Allt flöt på mer naturligt. jag öppnade mig utan en massa värkstimulerande som jag fick med första och vattnet gick utan hjälp. Så allt var betydligt bättre förutom smärtan.

Min första förlossning var hemsk. Jag öppnade mig ganska lätt, men bebisen ville inte riktigt komma ner i förlossningskanalen och därefter så var krystvärkarna helt ineffektiva. Smärtan var helt förskräcklig och jag bara skrek i panik. Dessutom hade sonen navelsträngen runt halsen (tre varv) och kassa värden till slut, så de fick klippa mig och slita ut honom med klocka. Fick sfinkterruptur...

Inför andra förlossningen var jag livrädd, men samtidigt ville jag så gärna våga och få en helt annan sorts förlossningsupplevelse. Och det fick jag! Värkarna startade tätt och regelbundet direkt, så vi åkte in ganska omgående. Var öppen fyra centimeter och fick epidural (vilket jag var helt fixerad vid att få efter förra gångens smärtkaos). Därefter var hela förlossningen som ett skolboksexempel. "Lagom" snabb så att man hängde med i svängarna utan att det blev långdraget. Effektiva krystvärkar och en pigg bebis. Jag hanterade smärtan jättebra. Det gjorde ju ändå grymt ont, men det var en helt annan och "effektivare" smärta än första gången då det kändes som att ingenting fungerade som det skulle. Jag sprack i och för sig en del, men inte värre än att det kunde sys på förlossningen med bebisen i famnen. 

Nu efteråt så är jag så oerhört glad att ha fått uppleva en fin och "normal" förlossning. Det var väldigt läkande för min del. 

Intressant och lugnande att läsa om era erfarenheter!

Jag undrar precis som du, trådstartaren, eftersom jag hade en liknande förlossning och är nu gravid i 26:e veckan. Ska få tid hos förlossningsteam som jobbar med förlossningsrädda, så hoppas få hjälp den vägen. Är också osäker på kejsarsnitt, men eftersom min dotter föddes med kortvarig syrebrist och var väldigt medtagen (är fullt normal idag, inga men alls) vill jag göra allt för att mitt barn kommer ut skrikandes...

I min journal står "sekundär värksvaghet", undrar om man kan få det en andra gång?