~* Juni Bebisar 2013 *~

Kickilina:
Jag pratade med min brukares mamma ikväll när jag kom till jobbet angående mina 2 dagpass å det lät som om vi kommer kunna ordna det. Om dom som har kvällspassen kan tänka sig att gå upp på dagpassen så kunde hon själv tänka sig att ta kvällarna tills vi fått in den vikarie som sen ska gå för mig.
Så det känns himla skönt.

Tog ju en sjukdag i tisdags å det var nog välbehövligt. Både under söndagen och måndagen hade jag en hel den sammandragningar, dom gjorde inte ont men var regelbundna. På måndagkvällen så hade jag massor med slemmiga flytningar, såg precis ut som slemproppen. Så jag var tvungen å ringa min kompis som e bm å hon tyckte de var dags att ja drog ner lite på tempot å att de var kroppens sätt att säga ifrån. Sagt å gjort å sen dess har de varit lugnt med bara några sporadiska sammandragningar.
Jag vill ju inte att de ska bli som sist då tappen började påverkas så att jag blev sjukskriven pga det. 

Nej, de gäller att lyssna på kroppen. Jag är tyvärr lite dålig på det och vill ställa upp både å jobb och privat. 
När jag pratade med min arbetsgivare igår så frågade hon hur allt var å sa att hon tyckte att jag är så himla duktig som kämpar på å att mamman till brukaren är lite orolig för mig för att det syns att jag har ont. Så behövde jag vara hemma skulle jag inte ha dåligt samvete tyckte hon. Å de kändes så himla skönt å höra för när man jobbar i en liten arbetsgrupp å inte har tillräckligt med vikarier så får man så himla lätt dåligt samvete så fort man blir sjuk fast man inte borde.

du tillhör nu förlossningen så det är dit du ska vända dig.
Så länge du inte blöder eller har smärtsamma sammandragningar så brukar dom säga att det är träning för livmodern och dom tycker nog isf att du lugnt kan vänta tills du har en läkartid imorgon.

Vi har aldrig firat alla dag för att vi tycker att det är ett sådant jippo. Tycker mer om att han köper blommor till mig en helt annan dag på året .

Vi firar vår årsdag mer och tycker att det känns mer heligt att unna oss själva lite tid för varann å rå om varandra.

Idag vet jag inte vart mitt tålamod tagit vägen, eller inatt rättare sagt. Min brukare låg vaken när ja kom ikväll å kunde inte komma till ro, brukar annars sova som en stock. Å har fortfarande inte kommit till ro, bara ligger å härjar å låter som en ångvält. Ingen i huset får nån sömn å pratar jag med min brukare så skrattar h*n bara å sen härjar igen. Å de e inga nådiga läten vill ja lova!

Jag brukar aldrig irritera mig annars men inatt så känner ja hur tålamodet tryter rejält.
Men imorn när ja går av är det bara 8 veckor kvar tills ja får gå hem å boa. Å inatt längtar ja mer än någonsin!!! 

Sambon har till slut gett med sig på mitt pojkförslag så vi har nu tilltalsnamnen klara. Tjej så blir det Linnéa å pojke så blir det Noel. Storebror heter Vincent.

Vincent är döpt. Vi är inte troende och sambon har gått ur kyrkan men jag tycker att det är en fin tradition och ceremoni så nästa bebis kommer oxå döpas. Funderar oxå på augusti. På tal om annat så har jag inte vägt mig på några veckor då jag sist hade gått upp 2,7 på tre veckor. Gick först ner 1,5 i början å när jag sen sluta kräkas så gick jag upp dom å stod still ett tag. Sen kom en period med mkt filmkvällar och bio å lite mkt gott å de va då jag plötsligt gick upp dessa 2,7 kg. Efter det blev jag stenhård med snacks å läsk å sötsaker igen å idag när jag ställde mig på vågen hoppades jag på att inte ha gått upp mer å till min stora förvåning hade jag gått ner 1,3 av dessa 2,7 så nu har jag bara så här långt, 23+4 idag gått upp 1,4 kg denna graviditet. Har övervikt redan innan så därför vill jag försöka utan å banta hålla mig till så lite som möjligt. Känns toppen iaf.

Usch, influensan låter inte som ngn höjdare. Jag brukar i vanliga fall ha ett immunförsvar som en spetälsk men har aldrig varit så frisk som när jag var gravid förra gången å det har hållt i sig denna gången med. Funderar på om vitaminerna och folsyran kan vara det som min kropp behöver för de äter jag varje dag men av nån konstig anledning så kommer jag aldrig ihåg å ta dom när ja inte är gravid.

Angående dopet så vet jag att många tänker att dom inte vill pracka på barnet en tro utan att dom själva ska få välja. Jag tänker snarare så att eftersom konfirmationen är en bekräftelse på dopet så gör ju barnet sitt val då. Jag själv hade många kompisar som inte var döpta när det var dags för konfirmation och bara en av dom valde att konfirmera sig å därmed bli döpt samtidigt medans alla dom andra resonerade att det var pinsamt att döpas inför alla och avstod. 15 är ju en känslig ålder och då det mesta är pinsamt. Därför väljer vi att våra barn döps även fast vi inte är troende.

Jag är döpt men valde att inte konfirmera mig.
Mina föräldrar ville väldigt gärna att jag skulle det men dom var samtidigt väldigt förstående och bra.
Dom är inte alls troende på ngt djupt religöst vis men visst tror dom nog på gud.

Jag tycker dom gjorde på ett bra sätt med mig och min bror. Dom berättade för oss vad dopet innebär å vad som krävdes av oss med att det att det inte bara innebar en rolig konfirmationsresa och presenter utan att vi även skulle behöva gå på ett x antal gudstjänster innan konfirmationsdagen å att det var vårt ansvar och att dom som våra föräldrar självklart följde med men inte tänkte tjata och tvinga på oss detta. 

Min bror konfirmerade sig men inte jag. Tror det var mutan från vår farfar istället med en moppe som fick honom till det. Jag däremot avböjde mutor och valde en egen väg .

Jag tror vi kommer gå till väga på samma sätt med våra barn. Informera så gott vi kan och sen låta dom göra beslutet vid konfirmation. 
 

För mig funkar det att dricka en liten slurk fet grädde. Lägger sig oxå som ett lock. Ett tips jag fick vid magkatarr och som funkar nu med.

Vet du vad du väntar?