Allt är pinsamt. Tydligen.

Hehe, jag tyckte nog likadant när jag var i den åldern. Om jag inte hittade mina kompisar när vi skulle gå till matsalen så skippade jag hellre lunchen än att gå dit ensam. Nu i vuxen ålder tycker jag det är jätteskönt att äta själv.. Härligt med lugn o ro!

Jag tycker också det låter mycket konstigt...men tonåringar är ett helt mysterium! Speciellt om självkänslan är väldigt låg så kan det såklart vara en jobbig sak.

Min yngsta dotter är hellre utan lunch än äter ensam. Hon är 14 och påstår att "alla stirrar" om man är ensam

Hon kan ju ha med sig en drickyoghurt o en frukt eller nåt och äta efter VC.. klart att det är lite fjantigt beteende fast jag förstår ändå hur hon tänker, onödigt att ha en konflikt om det kan jag känna. Hon äter säkert lunch de allra flesta dagarna ändå så..

känner igen mig och förstår henne
det är ju inte så att alla stirrar, men det känns så och det tar ett gäng år att komma till den insikten

Skickar med måltidsbars om det är mat hon vägrar äta och/eller hon missar lunchen

Jag äter inte offentligt själv som vuxen heller. Känner mig utstirrad. Ser i stället till att ha med mig något att äta.
Och det är väl inget att bli irriterad över? Det är ju hennes känslor och de ska tas på allvar även om du inte förstår dem. 

Tack för era svar.

@Sandra.
Visst var det kanske onödigt att ta en konflikt om det.
Jo, hon äter nog lunch de allra flesta andra dagar och hon ville ju göra det i dag också.
Hon var ju sur över att besöket hos VC gjorde så att hon inte skulle kunna äta.
Inte att det var hennes inställning som förhindrade det.