Jag har ett exakt likadant barn som dig TS. Exakt. Likadant. Bara nöjd jättekorta stunder. Gnällskriker. Vill äta hela tiden. Vad jag gör? Ammar, ammar, ammar och ammar lite till. Sen bär jag och vaggar. Och ammar. Hade hellre tagit livet av mig än gjort som ni. Fy fan.
Nordsaga mfl: TS skriver ju själv att hon slutade amma för att bebisen skrek och "ville amma hela tiden" och att flaskan togs fram för att avlasta. Det bästa för bebisen hade gissningsvis varit att amma, amma, amma som tex Cloudberry79. Vissa bebisar behöver det. Hela tiden. I månader. Då får man försöka fixa det. Ja, det kan vara skitjobbigt men det är det ibland att vara förälder.
Thaleya1: Kalla det gärna koko men vad jag skrev var att jag skulle ta livet av mig själv innan jag sjönk så lågt att jag misshandlade mitt barn på det sätt TS gör. Om jag så skall gå under själv ska jag se till att mitt barn aldrig behöver ligga själv och skrika. Och JA, jag har ett barn som är precis som TS bebis. Jag har läst exakt allt TS skriver och det är så vettlöst vidrigt. Jag tycker så synd om den stackars lilla bebisen. Sen vad du sysslar med fattar jag inte, du hittar ju på vad TS gör själv utan att läsa vad hon faktiskt skriver.
Flerbarnsmamma: det är bevisat att barn som skriker ENSAMMA utsöndrar massor med stresshormoner som påverkar hjärnan /utveckingen negativt. Till skillnad från barn som visserligen skriker, men hålls nära i famnen.
Flerbarnsmamma: absolut att det kan vara ett måste att lägga ned den skrikande bebisen och gå ut och ta ett par djupa andetag när allt är som värst. Det TS gör hör är dock något HELT annat.
Anonym: att swaddla barn så som de gör i USA ökar risken för psd. Bara så du vet. Bebis måste kunna röra armar och ben annars kan det bli farligt.
Pippilirum: jag är en långt ifrån fantastisk mamma. Mitt barn har skrikit i 4 månader så fort hen inte är i famnen och sover max 30 min/gång. Jag ammar ca 20-30 ggr/dygn. Och så klart blir jag ledsen, trött, förtvivlad och frustrerad. Men jag låter ALDRIG min bebis ligga ensam och gråta. Aldrig. Det handlar inte om att vara fantastisk utan om vanligt bondförnuft. En självklarhet som varje "Good enough" förälder bör klara. Jag är ledsen, all min empati ligger i det här fallet hos den stackars bebisen, inte hos den elaka föräldern.