Husfridsknull?

Saxat från egen post i liknande ämne  (Kvinnligt perspektiv på noll sexlust efterlyses:  www.familjeliv.se/Forum-9-198/m66007718.html )

Dåligt sex, för att inte säga riktigt dåligt sex, är på många sätt värre än inget alls.

Nu tycker säkert alla dem som står för "husfridsknullet", vare sig man eller kvinna att denna kommentar är otacksam men what can I say....

När jag började ta upp samtalet kring sexet på allvar med frugan för några månader sedan tyckte hon först att jag var ytlig som började i den endan.  Det visade sig dock snart att genom att använda uteslutningsmetoden för att hitta tillbaka till bättre sex, ledde det till sist in på djupare frågor som vi inte tagit itu med tidigare.

Sade senast häromdagen att hur olustig denna resa än må vara så är klart att ett havererat sexliv ofta (inte alltid) avspeglar andra, djupare problem.

Det har kommit att visa sig att både jag och hon själv lagt locket på en hel del känslor utanför sängen i andra delar av relationen och inte varit ärlig och öppen med varandra.   Kan man inte vara vidöppen med varandra utanför sängen blir det sedan svårt att vara det I sängen där total nakenhet råder både fysiskt och psykiskt.   D.v.s. bra sex grundar sig på ett totalt förtroende och respekt på livets alla plan.   När det (förtroendet och respekt) naggas i kanten, följer sexet med i den nedåtgående spiralen.

Måhända, om man får vara lite generaliserande, är det lättare för män att få till något mellanting mellan bra sex och husfridsknull då många av oss tänder mer visuellt än kvinnor.

Jag har börjat att förstå att förspelet med min fru börjar i huvudet och går vidare till kroppen.  Alltså, om jag får lov att filosofera lite efter allt hårt arbete med frugans bristande libido, jag måste lyckas med den svåra konsten att åter-erövra hennes tankar om mig innan jag "får" hennes kropp.

Här gäller det som jag sagt förut att lära sig bryta gamla (o)vanor och negativa ord och handlingar som haft en avtändande effekt på henne.  Hon i sin tur har liknande arbete på sitt bord - ofta på lite andra plan.

Förstår nu att man borde studerat mänskligt beteende innan man friade till sin fru.  Kanske borde vi fundera över något slags relations-körkort.    Jag menar att för att köra bil krävs ett körkort eftersom risken är stor annars att man skadar andra.  Samma sak med att sätta sig bakom spakarna på ett flygplan.

Men vilken idiot som helst får ju flytta ihop/gifta sig, och risken är stor att p.g.a. bristande kunskap förstör/skadar man både sitt eget och sin partners själsliv och självkänsla.  I värsta fall hamnar man i ett nedbrytande förhållande som eskalerar till "Rosornas krig" och till slut i skilsmässa och ytterligare själsliga skador.

Nu tänker jag högt.  Någon som förstår vad jag försöker säga?

mvh
Karl