• Anonym (ångest)

    Hur kommer man över rädslan för förändringar?

    Jag har alltid haft svårigheter att tackla förändringar i mitt liv, ibland har det gått relativt bra, men ibland har jag blivit riktigt dålig med panikattacker och långvarig ångest. 
    Jag är rädd för allt som förändrar mitt liv, flytter, byte av jobb, till och med resor! Trots detta går jag igenom dem, och kommer ju alltid helskinnad ut i slutändan. Men vägen dit är ofta kantat av ångest. Molande eller i form av panikattacker.

    Nu har vi planerat att skaffa ett barn. För'ändring deluxe med andra ord.
    Först kändes allt så självklart, helt underbart.
    Nu börjar det närma sig dagarna då jag kommer veta om jag är gravid eller ej, och ångesten börjar komma smygandes.
    Ena stunden sitter jag och är lycklig över att jag kanske ska få bli mamma snart, andra stunden börjar jag få ångestkänningar och tänker att jag hellre vill att det ska bli minus, och att jag aldrig ska försöka mig på att bli mamma någonsin igen, för jag kommer iaf inte klara av det. Sen går det över och jag tänker återigen att jag önskar det ska vara ett plus. Sen blir jag orolig att det ska vara ett plus och jag måste gå igenom en abort, och hur ska jag klara av att gå igenom en abort då! Som ni ser, allt är ett jävla stort virrvarr.

    Jag är så otroligt trött på mig själv, jag kan inte leva fullt ut!
    Vad ska jag göra med mig själv????

     

  • Svar på tråden Hur kommer man över rädslan för förändringar?
  • Anonym (mammatill3)

    har själv problem med förändringar.Inte kul alls.(tråkigt när man har barn då de minst sagt förändras hela tiden:/

  • Anonym

    Jag klarar inte heller förändringar, men har insett att det börjar gå lättare när man fått in rutinerna. Jag ställde in mig på att på må skit efter förlossningen, vilket jag också gjorde, men min man var beredd på detta och gjorde ett fantastiskt jobb de första veckorna. Sedan började det gå allt bättre och bättre. Låt inte ångesten stoppa dig om detta är något du verkligen vill.

  • Anonym

    Låter lite som GAD tycker jag.
    Vänd dig till din vårdcentral och berätta hur du mår.
    Det finns hjälp att få, både medicin och samtalsstöd!

  • Anonym (ångest)

    Oj, det var länge sen jag skrev denna tråd. 
    Kanske ska börja med att säga att jag inte har fått något plus än.


    Anonym skrev 2013-01-01 21:56:10 följande:
    Jag klarar inte heller förändringar, men har insett att det börjar gå lättare när man fått in rutinerna. Jag ställde in mig på att på må skit efter förlossningen, vilket jag också gjorde, men min man var beredd på detta och gjorde ett fantastiskt jobb de första veckorna. Sedan började det gå allt bättre och bättre. Låt inte ångesten stoppa dig om detta är något du verkligen vill.
    Vad skönt att höra att han ställde upp! Det vet jag att min också kommer göra, men är så rädd att man ska sitta där med rå-ångest och en liten bebis första gången pappan ska gå till jobbet efter pappadagarna. Hur tacklade du det?
    Hur tacklade du förlossningen? Hade du planerat snitt eller födde du naturligt? Om du födde naturligt, hur var din ångest med tanke på sömnbrist osv?
    Anonym skrev 2013-01-02 00:52:27 följande:
    Låter lite som GAD tycker jag.
    Vänd dig till din vårdcentral och berätta hur du mår.
    Det finns hjälp att få, både medicin och samtalsstöd!
    Ja "diagnosen" på mig är ångestsyndrom, utan generaliserat framför. Men jag antar att det egentligen är GAD de menar i min "diagnos".
    Har både mediciner och har gått i samtal, men det verkar som att en del av mig föralltid kommer vara fast i det där ångestträsket.


     
  • Anonym

    Jag födde naturligt och det gick bra faktiskt. Ångesten innan var fruktansvärd, men själva förlossningen gick bra. Det är sådan jag är. Förväntansångesten är alltid värre än det jag har ångest för.

    Första dagarna hemma ensam hade min man gjort upp med sitt jobb att han kanske skulle behöva gå. Han ringde hem när han kunde och behövde tillsist bara komma hem en enda gång. Jag såg också till att jag hade en träff med en kompis varje dag, så att jag inte kände mig ensam. Det gick faktiskt mycket bättre än jag hade trott. Klart att jag hade ångest, men när man vet att det kommer att bli bättre blir det lättare att hantera. "Det är övergående, det är övergående" gick i min hjärna hela tiden. Och det var det   

  • Anonym (ångest)
    Anonym skrev 2013-01-02 18:02:33 följande:
    Jag födde naturligt och det gick bra faktiskt. Ångesten innan var fruktansvärd, men själva förlossningen gick bra. Det är sådan jag är. Förväntansångesten är alltid värre än det jag har ångest för.

    Första dagarna hemma ensam hade min man gjort upp med sitt jobb att han kanske skulle behöva gå. Han ringde hem när han kunde och behövde tillsist bara komma hem en enda gång. Jag såg också till att jag hade en träff med en kompis varje dag, så att jag inte kände mig ensam. Det gick faktiskt mycket bättre än jag hade trott. Klart att jag hade ångest, men när man vet att det kommer att bli bättre blir det lättare att hantera. "Det är övergående, det är övergående" gick i min hjärna hela tiden. Och det var det   
    Jobbade du bort ångesten innan förlossning eller tog du lugnande medicin?
    Det låter helt perfekt såsom han var med och stöttade dig! Glad
    Och ja man vet ju alltid att det är övergående, men åh vad jag har lätt ibland att fastna i den där förväntansångesten. Ibland lyckas jag iaf att inte ha någon, och då blir jag riktigt förvånad haha.
     
  • Anonym
    Anonym (ångest) skrev 2013-01-03 00:19:03 följande:
    Jobbade du bort ångesten innan förlossning eller tog du lugnande medicin?
    Det låter helt perfekt såsom han var med och stöttade dig! Glad
    Och ja man vet ju alltid att det är övergående, men åh vad jag har lätt ibland att fastna i den där förväntansångesten. Ibland lyckas jag iaf att inte ha någon, och då blir jag riktigt förvånad haha.
     

    Nja, jag varken jobbade bort den eller tog lugnande. När det väl kommer kritan kör jag bara liksom.

    Jag vet, det är jättelätt att fastna där. Så himla trött på ångesten, men försöker att köra på bara. Ingen idé att ta ut ångesten i förskott  
Svar på tråden Hur kommer man över rädslan för förändringar?