• Anonym (moster)

    Världens bästa moster!

    Jag har en underbar kille som jag älskar och skulle göra mycket för, men det finns en annan kille i mitt liv, en som jag skulle offra mitt liv för. En som jag älskar så mycket att hjärtat brister när jag ser hans tårar. En som jag kan pussa och krama i timmar. En som har en doft som jag njuter av och får tårar i ögonen av. En som fick mig att gråta första gången jag såg honom. En som har ljust lockigt hår och de blåaste ögonen. En som är så knubbig att jag bara inte kan låta bli att pussa igen och igen. En som har ett skratt som får lyckokänslorna att svämma över i kroppen. 

    Han är min åtta månader gamla systerson. När min syster berättade att hon skulle få barn blev jag glad och jag var övertygad om att det skulle bli underbart med den nya familjemedlemen och jag var övertygad om att jag skulle älska den lilla krabaten. Fast jag hade aldrig kunnat föreställa mig de känslor som jag haft de senaste åtta månaderna. Jag älskar min systerson över allt annat. Varje gång han ler mot mig så känner jag den enorma kärleken gentemot honom. Ibland bli jag nästan orolig för mina känslor. Den lilla killen är inte mitt barn, men mitt syskonbarn och det gör att vi har ett speciellt band. Jag ska bli världens bästa moster. Nej, jag ska inte, för jag är världens bästa moster! Jag älskar dig min lilla kille, mosters älskling! Min prins, min ängel!  Skulle något hända din mamma och pappa så vet du att jag finns! Alltid.  

  • Svar på tråden Världens bästa moster!
  • Anonym

    Fint skrivet måste jag säga.

    Får hoppas du inte får en knäpp som mitt barns moster/gudmor och vill satsa på dig själv så du sviker när barnet är 2 år.

  • Anonym (moster)

    Tack!

    Jag är snart 32 år, så "satsa på mig själv" är lite förbi. Kan ju vara så att jag får egna barn, men då hoppas jag att jag och min syster och mina barn och hennes barn kommer att komma varandra ännu närmre. Så länge hon inte flyttar så kommer jag fortsätta träffa henne och killen så mycket jag kan.

  • Anova

    Kul att det finns sådana som tänker såhär.. Jag ska bli moster för första  gången i januari, och jag ska bli världens bästa moster. Jag har själv valt bort barn, men kommer aldrig att välja bort min systerson.

  • Anonym (sötis)

    Precis så känner jag för mitt barnbarn, han är bara helt underbar, hela tiden. Och jag har sån tur att jag får/kan passa honom väldigt mycketHjärta

  • Anonym (tanten)

    Låter bekant. Så var det med min brorson, han föddes när jag var tonåring och han har alltid varit "min". Hans föräldrar körde den tröttsamma mamma/pappa-vardagen, jag tog han om det skojiga. Från det han var 3 månader
    fick jag barnvakta, och jag har älskat honom sanslöst i hela hans liv. Jag fick dock inte samma kontakt med hans småsyskon. Han har återgäldat kärleken tusenfalt, även till mina barn när de kom.
    Numera är han i 40-årsåldern, med egna barn och även om han inte alls påminner om den knubbiga, lockiga bebisen längre (2 meter, 98 kg, snaggad) är han för alltid "min" första bebis. Men han ringer inte och ber mej läsa godnattsaga längre...........=)

Svar på tråden Världens bästa moster!