Du som haft gamla föräldrar, har du lidit av det under din uppväxt?

Nope, aldrig lidit av det under min uppväxt. Nu, när jag är vuxen, har jag däremot gjort det. När mina vänner firar sina pappors 50-årsdagar och ger bort fallskärmshopp - så sitter jag på vårdplaneringar med biståndshandläggare och kämpar för att få till rätt omsorg åt min snart 80-årige far.

Jag har haft vääldigt unga föräldrar och tyckt det varit super, enda nackdelen är att det inte alltid funnits pengar. Men det har ju dock gjort att jag inte har så höga krav på saker som andra i min ålder. kanske lite OT.

Förstår att det är jobbigt. Hur gammal var han när han fick dig?

Runt 50.

Men jag vill poängtera att jag aldrig lidit av det under min uppväxt, som ju är det tråden handlar om.

Nej. Jag tyckte min pappa var så omodern när jag var liten, men det hade jag nog tyckt att han varit oaktat hans ålder, han var en rätt konservativ typ. Både mor och far var över 40 när de fick mig.
Och idag när alla ska vara så ungdomliga länge så är det nog ett ännu mindre problem med gamla föräldrar.
Har väldigt svårt att se att åldern, och inte personligheten är det som spelar roll för föräldrars ork och lust att vara aktiva med sina barn.

Tack. Varför jag undrar är då jag själv har två barn med en man som var 44 år när den yngsta föddes. Folk har ibland kommentarer om hans ålder och ibland funderar jag på hur det blir för barnen när de blir äldre.

Som jag redan skrivit; under min uppväxt var det inga problem. Men jag fick bli vuxen rätt fort, och sätta mig in i hur svensk äldreomsorg fungerar. Det betyder dock inte att det blir så för någon annan; det finns ju 99-åringar som är friska och 23-åringar som är sjuka.

Eftersom du startat tråden så antar jag att du har lite tankar kring det här - på vilket sätt tror du att barn kan bli lidande av att ha äldre föräldrar?

För min svåger har det inneburit att han fått mer tid och umgänge med sin far än hans 11 år äldre bror fick. Svärfar jobbade borta när maken var liten och det gjorde att han var saknad under veckorna. När lillebror föddes orkade inte svärfar flänga runt längre. Han skaffade ett jobb på orten och hade tid att gå på fotbollsmatcher, hjälpa till med läxor och umgås. Så åldern har inte varit en nackdel där iaf.

Ja. Det innebar att jag blev föräldralös tidigt :(

Jag har inte gamla föräldrar, men gamla farföräldrar. Min farmor var 40 år då hon fick min pappa och min pappa var 30 år då han fick mig. Min farmor var alltså 70 år då jag föddes och min farfar var redan död. Det har jag alltid tyckt ha varit tråkigt, min farmor blev imponerande 95 år, men hon orkade inte alls lika mycket som mina kompisars farföräldrar.