Vems är barnprylarna?
Intressant med kontrasten mellan kommentarerna och omröstningen.
Inlägg från: Cornellia
|
-
-
Som syster kan ju hålla på att skrika sig blå om att -Du lovade! -Ett löfte är ett löfte! osv.
Men det naturliga vore väl att säga -Åh vad kul att ni ska ha ett till barn! Givetvis måste ni behålla era grejer! (underförstått -varför ska ni ge dom till mig och sen få köpa nya själv?) -
I mina ögon hamnar saken i en annan dager isf, är det saker från barndomen som både systern och du har "använt" så ser jag det som självklart att man delar på sakerna.Emmis skrev 2012-10-19 13:44:23 följande:Min syster skulle i det läget inte kräva någon av de saker som jag lovat henne. Men jag skulle känna mig dum om jag behöll alla eftersom jag trots allt lovat. Så jag skulle fråga henne om en kompromiss där hon tar en del av sakerna och jag behåller en del. Särskilt eftersom jag fått en del av vår mamma som vi hade som små och som alltså inte är mina egentligen utan bara blivit kvar hos mig eftersom jag är enda syskonet med barn hittills.