6 månaders som bara gnäller - blir tokig!!!
Jag trött och frustrerad. Min 6 månaders vill inte sluta gnälla. Hon gnäller från det att hon vaknar till det att hon somnar. Hon gråter inte, utan endast gnäller och är arg som en liten ilsken geting. Inget jag gör lugnar ner henne. Har provat babymassage, nerkylda bitringar, att hålla om henne, ta henne ut på promenad och så vidare. Jag ser alltid till att hennes behov är mötta: hon blir matad regelbundet, har bestämda rutiner för nattning och tupplur, har fler leksaker än vad hon hinner leka med på en hel månad, får träffa andra människor än bara mig dagligen, får närhet och uppmärksamhet. Jag vet inte vad mer jag ska göra. Jag misstänker att det har med tänder att göra med plus att hon har en väldigt stark egen vilja och tar strid för varenda liten grej. Men vad gör man när hon inte vill bita i något, utan bara vägrar ta något i sin mun överhuvudtaget? Ska jag börja ge henne värktabletter - det kan väl inte heller vara så bra i längden?
Mina nerver är maxade just nu. Orkar inte mer av detta. Ibland blir jag så frustrerad att jag måste lämna henne ett par minuter helt själv i henne spjälsäng där jag vet att hon ligger säkert utan någon fara. Min man har gett förslag om att jag ska börja ha min Ipod på mig hela dagarna, så jag slipper lyssna på gnället. Provade det en dag några stunder, men blev så trött på att barnet hela tiden drog ut hörlurarna ur mina öron, så det nästan gjorde det hela bara värre. Dock tänkte jag att om jag hade haft trådlösa hörlurar kanske det hade funkat. Jag kände mig nämligen inte alls lika frustrerad och trött när jag inte hörde hennes gnäll.
Jag kan inte lämna henne till någon annan, så att jag skulle kunna få lugn och ro för mig själv. Min man ger mig redan nu ett par timmar helt själv varje dag, men under den tiden är jag oerhört stressad över att jag snart måste bemöta barnet och dess gnäll igen. Jag får inte ens sova på nätterna, då hon vaknar 4-6 gånger om natten och bara gnäller.
Jag försöker låta bli och visa min frustration för dottern, då jag vet att hon inte gnäller med avsikt att göra mig galen. Men det är svårt. Därför skriver jag nu hit för att få hjälp med situationen från er som har bra förslag på vad jag kan göra. Jag vet att jag inte är någon dålig mamma, men just nu allt jag vill göra är att packa mina väskor och åka långt bort från hela familjen - och inte återvända förrän barnet blivit stor. Eftersom det inte är någon lösning - vad ska jag göra? Som situationen är just nu är den inte hållbar!
HJÄLP MIG!!!