• Frökensvår 83

    3-åring med funderingar på döden och har separationsångest

    Hej
    Vi har en rolig och mycket lekfull liten kille som man utan problem har kunnat lämna på dagis och jag har kunnat åka och handla utan problem tex.
    Senaste månaden har han börjat bli helt hysterisk om jag åker och handlar eller när vi lämnar på dagis. Han frågar ofta vart pappa är och vart mamma är och alla möjliga mäniskor i hans sociala nätverk. Han verkar vara i ett stadie där han måste veta vart alla är och han vill inte separeras från oss alls.
    Det går ju fort över på dagis säger de så det är ju bra men sen pratar han om döden en del och att man kan bli påkörd och det kommer blod då och sådanna saker.
    Vi har aldrig uttryckt det så när vi pratat om trafiken utan sagt att det är farligt att gå på vägen och att bilarna kan köra på en då men inte pratat om blod och död eller dylikt.
    Är det vanligt med dessa funderingar hos en 3-åring och kommer separationsångesten bli mildare med tiden?
     

  • Svar på tråden 3-åring med funderingar på döden och har separationsångest
  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Vi har alla en inbyggd och tidigt grundad känsla för separationer. Som små vill vi inte skiljas från dem som står oss nära för vi är helt beroende av dem. I tidig ålder har vi dessutom ingen uppfattning om när mamma kommer tillbaka eller om hon överhuvudtaget gör det.
    Som små tränar vi på denna svåra fråga och har då ibland större behov av att ta full kontroll över situationen genom att inte låta pappa eller mamma eller någon försvinna överhuvudtaget. Men eftersom detta inte är möjligt att kontrollera behöver barnet hjälp att lita på de vuxna. Detta sker genom träning och upprepning och pålitlighet.
    Allt detta innebär att separationsrädslan minskar successivt, men kan komma tillbaka senare, kanske när vi som vuxna utsatts för ett svek av någon.
    Hos små barn är detta beteende alltså helt normalt och ett sätt för dem att träna.
    När det gäller rädslan för blod och död vid tal om bilar och gator tror jag att er son uttrycker sig på det för en 3-åring typiska sättet, nämligen mycket konkret. Han vet att blod och död är något hemskt som kan hända och då säger han det. Det är inte att jämföra med de existentiella funderingar som ofta börjar i 6-årsåldern, då barn börjar fråga om mamma kommer att dö före honom etc.
    Således helt normalt och inget att oroa sig för snarare att stödja med struktur och förklaringar på barnets nivå.
    Lycka till!
    Margit Ekenbark 

Svar på tråden 3-åring med funderingar på döden och har separationsångest