• Anonym

    Stödfamilj??!!

    Och det finns ingen mormor..farmor..morfar..släkt osv?

    ALLA behöver en brejk då och då. Hur gamla är barnen? Man är ju alltid orolig att lämna de till någon annan. Men det kan vara för både dig och barnens skull? De får lite kul,tex vh..och du får vila dig och göra något för dig själv. Och barnen kommer hem till en mer utvilad mor? :)   

  • Anonym

    För oss har det varit jättebra med stödfamilj en helg i månaden. Vi har ett barn med speciella behov och det är inte helt lätt att hitta en barnvakt som kan ställa upp annars. Han trivs jättebra där och hon har även ett eget barn som är lite äldre än honom som han leker med och har roligt med (han har inga syskon). Vi gjorde så att först träffade vi henne med soc och gav lite info och lärde känna henne lite, sedan bjöd vi hem henne till oss en gång och hon fick träffa honom och de lekte lite. Sedan åkte vi dit med honom ett par gånger och vi var med hela tiden tills han verkade trivas bra. Då provade vi att gå ifrån en timme och äta lunch och sedan kom vi tillbaka dit och hämtade honom. Sedan åkte vi dit med honom och han fick prova sova där, gick bra. Efter det så kommer hon och hämtar honom en helg i månaden och lämnar honom sedan hos oss igen.

  • Anonym

    Alltså de ser ju till barnens bästa. Men jag blev beviljad stödfamilj för min skull. De tyckte jag gav barnen allt de behövde så.
    Det sköna är ju att dina barn är lite större och kan berätta och säga till mer? 

  • Anonym
    Anonym (ensammamamman) skrev 2012-10-27 22:59:54 följande:
    Hoppas verkligen att jag kan ha den turen att hitta rätt och att det ska kännas så tryggt som det verkar för er!
    Vår stödfamiljsperson är förskollärare så det bidrog till att vi kände oss trygga, hon tar hand om andras barn hela dagarna liksom och det går bra =)
  • Anonym
    Anonym (ensammamamman) skrev 2012-10-27 23:09:46 följande:
    Skönt att höra att det finns fler...ansökte du själv om stödfamilj, eller hur gick du tillväga??

    Det här med att det ska vara barnens behov som styr fick jag också höra när min bup-kontakt först ringde soc....men då vred han på det och sa att om föräldern inte orkar mer och är nära bristningsgränsen så måste ju ändå det också ses vara för barnens skull (fast förebyggande), även om det egentligen just här och nu handlar om förälderns ork och inte att barnen på något sätt far illa.

    Ja, jag hoppas verkligen att mina barn känner att detta är något de vill. För det måste i detta fall vara något som de själva vill. Men jag har inte vågat ens tagit upp det i dagsläget med dem, de har kompisar vars familj fungerar som jourhem, så på det sättet vet jag lite om sånt här. Men i det fallet så handlar det mer om att de har barn på heltid i ex.3 månader pga missförhållanden hemma.

    NJae..det var så att jag blev själv med barnen..och slet på rätt bra osv. Och så föreslog de den lösningen,bad mig fundera. För tillslut kasnke man går under..och då har ju barnen ingen liksom.

    Nu ska den andre föräldern godkänna stödfamilj..det gjorde inte mitt ex,så det gick i stöpet iaf.  
  • Anonym
    Anonym (ensammamamman) skrev 2012-10-27 23:24:37 följande:
    Hade ni gemensam vårdnad då eftersom båda föräldrarna behövde godkänna?? det kan väl knappast krävas när man har ensam vårdnad?

    Känns helt sjukt att allt ska gå i stöpet när du blivit beviljad hjälpen...mycket som är förlegat i våra lagar och paragrafer...
    Ja,gemensam. Vi kom aldrig så långt som beviljad hjälp..de var tvungna att ha godkännadet först,innan de gick vidare. Det var jobbigt ändå..mitt barn hade ju inga "problem"..så sa de.." det är en bra ålder och en flicka,så det finns massor av familjer som är intresserad. Det blir inte svårt att hitta någon". Det är tufft. Mitt barn var mindre än dina.
    Nä,vid enskild är det lugnt. 
Svar på tråden Stödfamilj??!!