• Anonym (Trotsålder)

    3,5 åring!

    Hej!

    Fakta: Min dotter är 3,5 år gammal och har senaste halvåret blivit blöjfri dagtid, slutat med nappen helt, samt blivit storasyster.
    Hon har klarat av allt detta med glans och varit hur snäll o medgörlig som helst fram tills för en månad sedan kanske då hon plötsligt började få världens utbrott när man säger NEJ till henne samt totalt ignorera oss när vi ber henne om saker som att kasta sin egen nattblöja, lämna tallriken på diskbänken osv.
    Hon säger bara nej eller så skiter hon i att man pratar till henne. Vi brukar inte ta det utan brukar "tjata" tills hon gör det hon blev ombedd vilket det också kan leda till världens skrikutbrott som aldrig tar slut.
    Sådanna utbrott kan hon även få på bussen/stan, hon kan plötsligt sätta sig ner på marken och inte vilja röra sig ur fläcken.

    Fråga: Hur ska man bäst hantera henne i denna period, för det vet jag ju att det är, hon hade HEMSKT 2 årstrots där hon slog mig varje gång jag sade nej till henne.
    Kan vi hjälpa henne genom denna period snabbare på något sätt?  
    Hur ska man hantera det när hon vägrar röra sig ur fläcken när man är ute?

    Tacksam för svar! 

  • Svar på tråden 3,5 åring!
  • Anonym (Trotsålder)

    Får man inget svar härinne? :/

  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Det jag kan ge dig som tips är att välja dina strider. En trotsande 3 1/2-åring har mycket energi och kan lätt ta kål på en. Fundera ut vad som är väldigt viktigt för dig att få rätt i och håll på det, men släpp en hel del av de andra frågorna för att få tillvaron att flyta lättare. Om din dotter t ex inte ställer undan sin tallrik under en period just nu, så betyder inte det att hon aldrig kommer att göra det.
    Barn har ju sina trotsperioder för att ta reda på var gränserna för deras bestämmande går. De gränserna utökas ju successivt i en ständig kraftmätning med föräldrarna, och ska så göra. Vi kan självklart inte bestämma allt som föräldrar, men det kan inte barnet få göra heller. Då blir det dåligt.
    Utmaningen i det enskilda fallet blir ju att hitta precis vilka gränser man själv ska sätta och vad man ska tillåta barnet medan barnet har samma utmaning gentemot föräldrarna. Ofta är man ju lik sina barn till kynne och personlighet och ju mer båda hävdar att de ska bestämma i enskilda angelägenheter desto mer kamper blir det förstås.
    Och i det fallet måste omdömet ligga hos föräldern att antingen ta kamp eller ge efter.
    Hur du ska göra när hon vägrar röra sig ur fläcken när ni är ute kan vara lite beroende av situation.
    Är ni i skogen och inte har bråttom någonstans så sätt dig på en stubbe och vänta. Är ni i stan och har bråttom till dagis, bär henne eller se till att ha med en vagn att sätta henne i. Är ni på ett säkert ställe men du vill iväg, så gå så långt att du hela tiden har uppsikt över henne och se när hon börjar komma efter.
    Som du säkert märkt förändras situationerna hela tiden och det gäller att vara minst lika uppfinningsrik som hon vilket säkert är en utmaning.
    Lycka till!
    Margit Ekenbark 

Svar på tråden 3,5 åring!