Ponnyföräldrar och övrigt hästfolk!

Jag är oxå "ponnymamma". Vår 9 åriga dotter fick sin första ponny i somras. Tyvärr står vi nu inför ett skifte av ponny då den hon har nu visade sig vara på tok för svår för henne. Med sorg i hjärtat har vi fattat beslutet att lämna tillbaka henne.
I går var vi dock iväg o tittade på en ny ponny till henne som vi funderar på att tacka ja till.

Jag har många års erfarenhet av hästar när jag var yngre och min man är uppvuxen med travhästar och han har även i vuxen ålder haft egen starthäst. Vår stora dotter på 17 år är även hon hästintresserad så vi är en mycket engagerad familj på alla plan.

Så fort dottern får en ny häst skall hon få träna akademisk ridkonst litegranna o sen är det hoppning som hon vill satsa på.

Det där känner jag igen. Det lyssnas en stund men sen blir det fort surt. Kanske även för att hennes häst mest konstrat o haft sig.  I dag fick vi beskedet att hennes nuvarande ponny flyttas på söndag o just nu gråter dottern syndafloder. Dock så kommer vi att hämta den nya ponnyn samma dag så jag hoppas det inte blir alltför svårt för henne ändå.
Men hon är så rädd att hennes älskade lilla häst inte skall få det bra dit hon kommer.

Men oj vad tråkigt att höra. Jag beklagar verkligen.

Jag tror nog den nya ponnyn blir bra. En annan typ av ponny som ju då även är tävlad en hel del. Är en liten tjej som rider henne nu o hon rider tom. ut ensam på henne. Borde ju funka då kan jag tycka.
Det var vemodiga timmar i stallet i dag så här näst sista dagen. Man får ju kramp i hjärtat dessutom när hästen kommer galopperande o gnäggar när man ropar på henne.

Ponny bytet gick bra. Dottern grät krampaktig när vi lämnat hennes älskade Kruska och hon har fortfarande lite dåligt samvete. Men nu är nya ponnyn på plats o såg ut att trivas. I morn blir det en liten promenad i kvällsmörkret för att bekanta sig med omgivningarna.

4-5 dagar i veckan rider tjejen. Hon har ju egentligen inga kompisar härhemma, men tränar karate oxå o sen måste hon träna en del sjukgymnastik under veckorna.

Sen rider stora tjejen 1-2 dagar i veckan beroende på hur det ser ut i hennes skolarbete.

Ja herregud! Vi orkar inte med fler byten. Dottern grät o hulkade i bilen o det var hemskt i mammahjärtat. Jag vill ju gärna att djuren skall ha ett hem som är långvarigt.

Det gillar vi! Massa billiga saker där till hästarna.
Med vår nya ponny följde det hur  mycket utrustning som helst så vi lär inte behöva handla på ett tag.

Både hiss o diss då alltså.
Vad var det för stövlar?
Min dotter har för högabrister eller nåt o har inte kunnat ha ett enda par stövlar hon har provat. Lite trist men jag köper inte måttbeställt till en 9 åring.

Vi har ju provat oss igenom det mesta men inget passar tyvärr. Just nu rider hon i fodrade ridskor/stallskor vilket funkar bra. Svårt att få på ett bra shortchaps på dem bara.

Jadu medryttare har vi valt bort. Tack o lov så har jag ju två ridintresserade tjejer och även om min stora dotter är lång så är hon smal o kan därmed rida även ponny.
Medryttare är säkert bra men jag tycker det blir så mycket spring i stallet.

Igår bokade vi in tid för träning för dottern nästa helg. Jag har hittat en tjej som är instruktör i akademisk ridkonst o hon skall komma o hjälpa oss. Skall bli så himla spännande måste jag säga.