Min sexårings pappa är vansinnig för att sexåringens tand försvunnit!

Nu ikväll var jag iväg på en grej och hade barnvakt till min son. Jag är skild från hans pappa och sonen bor lika mkt hos båda.

Sonen har  nyligen tappat sin första tand och den låg ömt bevarad i en liten ask. Medan jag var borta ikväll hade sonen tagit ut tanden ur asken (ja, han visste var den låg, vi hade tittat på den tillsammans) och fått för sig att han skulle skölja av den i handfatet.

Ja, ni fattar ju vad som hände... Tanden åkte ner i avloppet och han blev jätteledsen. Jag skruvade isär vattenlåset och kollade men tanden är helt enkelt nerspolad. Jag berättade vad som hänt för sonens pappa, som blev skitförbannad och kallade mig för slarvig, klantig, envis som prompt skulle visa tanden för sonen osv. Ja, jag VET att det var dumt att ha den inom räckhåll för sonen, men han är stolt över tanden och är ju trots allt inget småbarn. Jag tycker givetvis att det är jättetrist att tanden försvann, men jag anser att det bara är att bita ihop och inse faktum: tanden kommer inte tillrätta så det är lika bra att stryka ett streck över alltihop, men pappan är jättesur över detta.

Har luftat frågan med bekanta, som också anser att det var väldigt slarvigt av mig/sonen att tappa tanden, men jag menar att det var ju en OLYCKA! Hur tänker ni kring detta???