Känner mig låg och ledsen av att sluta amma, normalt?

Har det inte blivit bättre med klippt tungband?

Klart man får känna sig vemodig.  

S: Jo det blev lite bättre efter tungklippet, men det gör fortfarande rätt ont varje gång. Har dock vant mig vid smärtan ganska bra vid det här laget:/

Jag kan bara tala för mig själv och jag känner inte alls igen det från när jag slutade amma mina två. Men de har själva styrt amningen ganska mycket och jag gjorde inte särskilt mycket aktivt själv för att "dra ner" utan det skedde automatiskt i och med att de åt bara vanlig mat och slutade amma på nätterna osv. De har varit runt året båda två.

Kanske det lättare blir en chock för kroppen om man under kort tid drar ner väldigt snabbt på amningen? Eller så handlar det mer om dina egna känslor inför att sluta amma, att du kanske väldigt gärna hade velat att det fungerat och känner dig inte tillfreds med att du trots allt blev "tvungen" att avsluta det så pass snabbt? Man kan ju vara ledsen över att det inte fungerat och över att man måste sluta, även om det rent fysiskt kan vara skönt att slippa smärtan. Ditt inre kan ju liksom känna något annat än kroppen.

Skogsvitter: Det ligger nog mycket i det du skriver! Jag hade sett fram emot att amma och hade nog tagit för givet att allt bara skulle fungera finemang av sig själv.

Å ena sidan känns det som ett stort misslyckande att det inte blev som jag hade hoppats, och å andra sidan känner jag att jag har gjort precis allt som jag bara kan för att få amningen att fungera så bra som möjligt utifrån våra förutsättningar.

Skönt att det gick bra för er att sluta:) Förhoppningsvis kommer det att kännas bättre för mig om ett litet tag, annars får jag väl gräva ner mig i nåt litet hål nånstans;)

Försök tänka att du har gjort ditt bästa och mer än så kan man aldrig göra. Du måste vara nöjd med den prestation du ändå gjort och du har ju trots allt ammat i 6 hela månader (vilket är mer än många många andra). Det blev kanske inte som du tänkt men det gör inget och det måste man inse

Tack för de fina orden!

Oj resten kom inte med, skriver från mobilen. Tyvärr lättare sagt än gjort, men ska försöka banka in i skallen att jag har gjort vad jag har kunnat.

Men om du känner dig ledsen så kan du ju fortsätta. Behåll de amningstillfällen som känns viktiga. Bara för att man tar ett beslut så betyder det inte att man måste hålla det. Man får ändra sig. Kanske skulle det kännas lite bättre om du lät avvänjningen gå mer långsamt. 

 

Har tänkt att försöka behålla kvällsamningarna ett litet tag till om det går:) Ingen som vet ifall kroppen hamnar i obalans eller liknande när man drar ner på amningen? Eller om det bara är psykiskt att jag känner mig så ledsen?

Ååh jag känner igen. Jag har en snart 10 månaders som ammar mycket och även om jag inte har ett planerat avslut än så känns det redan tråkigt att tänka på att det kommer att komma. För mig hänger det nog ihop med vemodet över att min lilla plutt håller på att bli "stor", han är ju min bebis :p