Åker ni på semestrar utan barnen?
Som småbarnsföräldrar känner vi att vi är dåliga på att ta oss tid till varandra för att "bara vara". Vi ha tidigare åkt iväg en vecka själva och vi har haft det underbart! Visst har vi saknat barnen något fruktansvärt, men vi har ändå njutit av att vara själva och vara vuxna. Barnen är i lågstadieåldern båda två och nu har vi pratat om att åka iväg bara jag och mannen. Däremot får jag mer dåligt samvete nu än tidigare. Jag vet att en resa skulle vara jättebra för oss som par, vilket är viktigt.
Vi har sagt att vi ska resa till Usa eller någonstans i Asien med barnen, men vi känner att vi vill vänta med för långa och dyra resor till de blir större. Just nu är de lyckliga bara vi badar och är vid en lekplats 
Hur gör ni? Åker ni någon gång utan barnen? Får ni dåligt samvete över det?
. Är gravid igen och passar på att roa mig innan jag blir en flodhäst som sedan har en bebis fastklistrad vid brösten.... Vore mina barn i lågstadieåldern skulle jag gärna åka utomlands med min make, så länge barnen kunde vara hos mormor/farmor eller nån de verkligen var trygga med.
Däremot ser vi till att ge varandra ensamtid med vårt barn och då vi passar på att gå ut med egna kompisar - det tycker vi är viktigt, att verkligen hinna träffa kompisar med och UTAN barn.